Ulla-Britt bloggar om vardagspolitik

Kalla det inte slarv – var med och stöd!

2011-02-05T16:53:00.003+01:00

Regionchef Kenneth Krantz för Svenskt Näringsliv skriver i en artikel i SLA den 25 januari en artikel med rubriken ”Gymnasievalet slarvas bort”. Artikeln kommer lämpligt i en tid då eleverna är mitt inne i sina val till gymnasiet. Svenskt Näringsliv har då passat tillfället att göra en kampanj. Liknande artiklar har publicerat i Skåne och andra områden i landet. Det är lovvärt att Svenskt Näringsliv lyfter upp frågan om gymnasievalet. Inte minst mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslöshet Sverige har i förhållande till andra europeiska länder.

Jag håller med om att det är svårt för våra ungdomar att välja program, men jag kan inte anse att gymnasievalet slarvas bort. Våra studie- och yrkesvalslärare (SYV) gör en stor insats för att ge eleverna bästa möjliga information. De relaterar också till arbetsmarknadens möjligheter för att eleverna ska ha en god grund att stå på när de väljer program.

Stora förändringar sker redan i och med att den gymnasieskola, Gy 2011, eleverna nu söker till skapar nya förutsättningar för elever att välja studier som leder till arbete. Betyg i flera ämnen krävs från grundskolan för att bli antagen till ett gymnasieprogram. Programstrukturen är förändrad, lärlingsutbildning utvecklas, försöksverksamhet genomförs med ett fjärde år på teknikprogrammet för att utbilda fler gymnasieingenjörer inom tre profiler. Innovation och produktion, informationsteknik och samhällsbyggnad. I den nya gymnasieskolan måste det finnas programråd för samverkan mellan skola, näringsliv och branscher. Detta har Skövde positiv erfarenhet av sedan en lång tid tillbaka. Fokusering sker på entreprenöriellt lärande.

Nytänkande
Vi är mitt inne i det år, där de största skolreformer som skett sedan 170 år tillbaka, sätts i sjön. Vi måste från näringslivet och skolan tillsammans påverka ungdomars intresse för att arbeta inom industrin. Svenskt Näringsliv kan stödja skolan med att redovisa fakta om olika yrkens karaktär, moderniseringen i samhället och mycket annat. Skolan kan utvecklas så att eleverna är mera förberedda för sitt kommande yrke, men individens eget val måste alltid gälla.

Jag välkomnar Kenneth Krantz till utbildningsnämnden i Skövde för en framtida diskussion. Vi har just valt våra lokala programråd för yrkesprogram och högskoleförberedande program inom Gymnasium Skövde. I vår verksamhetsplan har vi angett målet att kvalitetssäkra samverkan mellan skolan och arbetslivet.

Utbildning, forskning och innovation har avgörande betydelse för hur Sverige klarar den internationella konkurrensen. Det känns därför bra att tidigare högskole- och forskningsminister Tobias Krantz anställts som ny chef för denna avdelning på Svenskt Näringsliv från den 1 maj. När vi arbetar tillsammans och stöder varandra erbjuder vi eleverna nya möjligheter och de befrias från anklagelser om slarv.

Ordförande för Utbildningsnämnden i Skövde

Stoppa psykiatriinstitution på Rosenhaga!

2011-01-15T16:47:00.000+01:00

Skövde är i stort behov av att skapa småskaliga gruppbostäder för de personer med psykisk sjukdom som har extra stödbehov. Helst ska inte personer med psykiska sjukdomar av olika slag flyttas ihop i en grupp överhuvudtaget. De ska kunna bo i det vanliga lägenhetsbeståndet och få det samhällsstöd de behöver. I vissa fall är dock behovet av stöd så stort att tryggheten blir en gruppbostad. Sådana måste byggas nu och inte vänta på planering några år.

Då förslagen kom om att Rosenhaga inte längre ska användas för äldreboende, lämnades bollen över till socialpsykiatrin. Fastigheten planeras att användas för boende för personer med olika slag av psykisk sjukdom. 22 lägenheter ska fixas till. Också rehabilitering och stöd ska ges inom husets väggar.

Även om tanken inte är att det ska bli en slags institution med korridorboende, kan det inte vara en god planering att flytta samman 22 psykiskt sjuka personer. Fokuseringen kommer då att riktas mot det sjuka, eftersom allt stöd kan ges inom samma hus. Detta är en förlegad tanke. Gruppbostäder för personer med psykisk sjukdom måste vara småskaliga. Det är ett stort feltänk att bygga nya institutioner, dit samtidigt personer övertalas att flytta.

Skapa ungdomslägenheter!
Flera ungdomar bosatta i Skövde vill flytta hemifrån och bilda eget och söker egen lägenhet. Andra ungdomar vill flytta in till Skövde, har eller söker ett arbete och behöver bostad. Varför inte använda Rosenhagabyggnaden till att skapa enkla ungdomsbostäder som ungdomar kan hyra till rimliga kostnader?
Ett antal kommuner satsar på ungdomslägenheter som erbjuds ungdomar mellan 18 och 25 år. Det finns olika tillvägagångssätt. Det vanligaste är att det är ett löpande förstahandskontrakt, förutom åldersgränsen vid tiden för inflyttning. I vissa fall handlar det om korttidskontrakt under en tidsbestämd period.

Tillgång till bostad är tillsammans med tillgång till arbete de grundläggande förutsättningarna för att ungdomar ska kunna känna sig vuxna på allvar. Ungdomar är vår framtid. Därför måste vi ge dem förutsättningar att ta eget ansvar och komma vidare. Det är en framtidssatsning för en kommun som vill utvecklas.

Tänk om!
Tänk om snabbt och planera Rosenhagabyggnaden för ungdomsbostäder! De ritningar som är upprättade kan användas, så pengarna är inte kastade i sjön. Ungdomar som får möjlighet till egen lägenhet blir glada. De hyr helt frivilligt en lägenhet där andra ungdomar också bor. Bygg samtidigt småskaliga gruppboenden med lägenheter för de personer med psykisk sjukdom som inte vill eller klarar att bo i egen lägenhet i det vanliga fastighetsbeståndet.

Stimulera jämställdhet med sänkt arbetsgivaravgift

2010-12-19T22:53:00.001+01:00

På måndag ( 20 december 2010) delar kommunfullmäktige i Skövde ut årets jämställdhetspris. Priset ses som en hedersbetygelse till vinnarna som blir en förebild i kommunen. Tyvärr är prissumman alldeles för låg i förhållande till andra verksamheters priser. Men endast med hjälp av förebilder når vi inte jämställdhet. Det är bara att sätta sig och räkna ut hur många decennier fram i tiden vård och omsorg är jämställd och de anställda består av lika många kvinnor som män. Samma gäller förskolan och de lägre åldrarna i grundskolan. Och inte minst berör det också fördelningen mellan kvinnliga och manliga elever som söker till tekniska program och omvårdnadsprogram.

Nya idéer
Nya idéer måste testas. Kvotering verkar förlegat, i vilket fall står inte politiska företrädare upp för det. Det måste till möjligheter som lockar företagare och kommuner/landsting att anställa mera okonventionellt. Idéer har väckts om att sänka arbetsgivaravgiften för företag. Detta bör också gälla offentlig sektor för att stimulera jämställdhet vid anställningar. Ett sådant riksdagsbeslut skulle påskynda jämställdhetsarbetet mera kraftfullt.

Trots mångårigt arbete finns det nämligen ännu mycket kvar att göra. Inte minst frågan om jämställda löner för likvärdigt arbete borde ha varit avklarad redan före 2000 –talet. Enligt SCB är löneskillnaden hela 15 procent(augusti 2010). Om vi går tillbaka 15 år i tiden hamnar vi också på en löneskillnad av 15 procent. Jämställdhetsfrågan har också med utbildning, kompetens, arbetsmiljöfrågor och arbetstyngd att göra. Mycket av löneskillnaderna är strukturella, då kvinnor och män arbetar i olika sektorer, inom olika yrkesgrupper och på olika positioner. Arbetsmarknaden har länge varit starkt könssegregerad. Löneskillnaden mellan kvinnor och män är störst i landstingen, drygt 27 procent, beroende på att merparten av sjuksköterskorna är kvinnor mot 45 procent av läkarna. Skillnaden är lägst i kommunerna, cirka åtta procent.

Idén om sänkt arbetsgivaravgift till arbetsgivare som verkar för jämställda arbetsplatser ska enligt min mening inte bara gälla näringslivet utan givetvis också den offentliga sektorn.

Släpphänthet föder främlingsfientlighet

2010-10-11T20:49:00.000+02:00

Cirka 10 000 åkeriföretag omsätter drygt 100 miljarder kronor. Det ger arbete åt 60 000 personer. Dessa behövs för arbete och tillväxt och givetvis för företagande och handel. Åkerinäringen bidrar också till att utveckla och använda ny teknik för att uppnå klimatmålen. Av allt transporterat gods av våra svenskregistrerade lastbilar, körs endast nio procent över 30 mil. Det handlar alltså mest om korta sträckor.

Det blir svårare och svårare för våra åkeriföretag att konkurrera på den svenska marknaden. Varför? Svenska och utländska lastbilsförare behandlas inte lika. Till de cirka 116 000 förare från svenska företag kommer 40 procent ytterligare från utlandsregistrerade fordon. Detta är givetvis en positiv utveckling som gynnar marknaden. Tyvärr sker dock inte konkurrensen på lika villkor. Vid överträdelse av t ex färdskrivartid sker påföljder för svenska fordon direkt, medan andra nationers följer sitt lands lagstiftning. Det ges heller ingen tidsmarginal. Genom att myndigheterna inte bryr sig om rättvisa mellan olika ägare har Sverige också börjat utnyttjas i felaktigt syfte. Släpphänthet föder tyvärr i sin tur främlingsfientlighet.

Vissa länder gör t ex regelbundna chaufförsbyten med oacceptabla förhållanden för chaufförerna för att klara EU:s regler. Vi måste bli bättre på att hantera övergången när nu avreglering sker på EU-nivå. Men även företag från länder utanför EU kör på de svenska vägarna med eller utan tillstånd. Konkurrens från olaglig yrkesmässig trafik stoppas tyvärr inte. Nu måste politiska beslut till för att våra åkeriägare inte ska tröttna.

Varför inte börja sopa framför våra egna Skaraborgskommuners dörrar?

Stoppa förmynderiet av jordbrukaren

2010-09-11T22:47:00.000+02:00

Den konflikt som kan uppstå mellan den enskilde jordbrukaren och Länsstyrelsen när mångfalden i naturen ska bevaras, måste lösas mera demokratiskt. Vid ett studiebesök på ett lantbruk fick vi en extra inblick i hur det kan vara, när den enskilde ägaren utsätts för förmynderi över sina marker. Det är ju faktiskt jordbrukarna som byggt upp den mångfald vi har idag. Den enskilde brukaren kan få så många råd och rekommendationer, besked och restriktioner, så att till slut växtligheten dör. Flera jordbrukare ser också med sorg på när deras marker de skött och vårdat blir liggande för fäfot efter att myndigheten tagit över.

I stället borde det vara så att den enskilde jordbrukaren och myndigheten gör en frivillig överenskommelse för mark som bör skyddas. Försök enligt finsk modell pågår i fem områden i Sverige. Så borde det vara överallt. Avvägningen mellan jordbruks- och miljöintresset ska vara något positivt för landet. Den osäkerhet som jordbrukaren drabbas av idag hämmar utvecklingen. Flera vågar inte heller köpa in gårdar intill när dessa blir lediga.

Vi frågar oss varför skattebetalarna är villiga att lägga 200 miljoner på att skydda den vitryggiga hackspetten, men inte ges möjlighet att satsa på demokrati och trygghet för jordbrukaren?

Låt gamla tingshuset bli museum

2010-08-29T15:38:00.000+02:00

Skövde är en kommun i utveckling. De centrala delarna håller på att förändras och utvecklas. Allt fler vill flytta till Skövde. För en kommun i utveckling är det extra viktigt att bevara sin historia. Skövde har en rik historia. De samlingar som arrangerats på ett utomordentligt bra sätt på museet på Norrmalm, måste bli mera tillgängliga.

Kvinnorum
Skövde har en spännande historia att berätta. Inte minst hur staden överlevde trots härjningar och bränder. En industriell etablering och nya kommunikationer som gjort Skövde till ett Länscentrum. Och den fascinerande berättelsen om hur staden grundades under medeltiden genom vallfarten till S:ta Elins grav. I museivärlden glöms ofta kvinnor bort, kvinnor som var viktiga i vardagen, men som inte beskrivs i historieböckerna. Här finns också Lilli Zickerman, pionjären för den svenska hemslöjdsrörelsen. Ett särskilt kvinnorum kan innebära ett lyft för museet.

Skolor nära
Det gamla tingshuset och dess miljö skulle vara ypperligt att använda som Folkets museum. Det är ett nära alternativ för flera skolor och inte minst för resenärer som besöker centrum. Skövde stadsmuseum skapades av Skövde hembygdsförening 1946 och blev ett kommunalt museum 1952. När kulturhuset byggdes 1964 hamnade historien utanför. Nu finns chansen med det anrika gamla tingshuset att göra något riktigt besöksvänligt för skövdeborna och turister.

Äldre vårdbehövandes rättigheter att komma ut

2010-07-24T11:29:00.000+02:00

Länsstyrelsen kontrollerar nu att lantbrukarna släpper ut sina kor. De har rätt att vara ute minst tre månader i sträck på sommaren. Lagen säger att mjölkkor ska kunna beta sex timmar om dagen. Både hälsan och den sociala kontakten förbättras av att få vara ute. Alliansregeringen har förändrat så att den lokala djurskyddstillsynen har flyttats från kommunerna till Länsstyrelserna. Kontrollen är nu igång. Att kor ska kunna vara ute känns så naturligt att det inte blir några motreaktioner.

Ut och gå-garanti
När Folkpartiet i Almedalen sa ifrån att det måste finnas en ”Ut och gå-garanti” för våra äldre på olika boendeformer, grymtades det om att partiledaren är frispråkig och tar en fråga från Kristdemokraterna. En fråga så självklar som att alla äldre som vill ska kunna få komma ut i luften varje dag, påkallar att alla politiska partier gör allt för att garantin ska bli verklighet. När Folkpartiets Barbro Westerholm far land och rike runt för att väcka opinion för förbättring för våra äldre, är det dags att lyssna.

Förändrad organisation
Alliansregeringen har förändrat så att Socialstyrelsen nu står för den statliga tillsynen av äldreomsorgen från och med januari i år. Tidigare var det Länsstyrelserna. Tyvärr kommer Socialstyrelsen i sina kontroller att upptäcka att omvårdnadspersonalen inte har tillräckligt med tid för att hjälpa äldre att komma ut. Frivilligverksamheten är heller inte utbyggd så att den räcker. Det krävs utbildning för att klara olika situationer som kan uppstå. Beredskapen i våra kommuner måste snarast höjas för att kunna tillgodose våra äldres rättigheter.

Fråga
För inte är det väl så att korna i våra lantbruk ska ha bättre rättigheter för hälsa och socialt välbefinnande än våra äldre i olika former av äldreboenden?

På väg mot jämställd vård

2010-06-13T21:39:00.004+02:00

Vår generation har upplevt att mycket har hänt på jämställdhetsområdet. En relativt sen insikt är dock att vården för kvinnor är ojämställd i förhållande till vården för män. Europeiska unionen har upprättat en färdplan för jämställdhet som går ut på att integrera ett jämställdhetsperspektiv inom alla områden av EU:s folkhälsopolitik. I jämställdhetsmålet ingår att förbättra vårdpersonalens förmåga att tillgodose kvinnors vårdbehov och behandla kvinnors sjukdomar. Det ingår också att ”analysera hur kvinnors hälsa påverkas av ojämlikheten mellan könen, inklusive den könsbaserade fördelningen av hushållsgöromål och den ojämna fördelningen av hem- och omsorgsarbetet”.

På hemmaplan konstaterar Kunskapscentrum för Jämställd Vård i Västra Götalandsregionen att:
• Kvinnor har tystare hjärtinfarkter och löper större risk än män att inte bli rätt behandlade
• Stressen och den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar. Allra sämst mår unga kvinnor; antalet självmordsförsök har fördubblats på tio år.
• Grå starr är en av de vanligaste operationer som görs idag. Det är övervägande kvinnor över 65 år som opereras och de får vänta längre på operation än män
• Nyare och dyrare mediciner skrivs oftare ut till män, medan kvinnor får äldre och billigare preparat.

Det är bara att konstatera att vi har ett demokratiskt underskott också i vården och att det även här är kvinnor som drabbas. Nu pågår olika projekt i Västra Götalandsregionen för att förbättra. Vårdvalet kartläggs för att jämföra mellan kvinnor och män. Alingsås sjukhus arbetar med likvärdig smärtlindring. Läkemedelsenheten eftersträvar jämställd behandling vid högt blodtryck. Ambulanssjukvården i Södra Bohuslän arbetar med jämställt bemötande, behandling på lika villkor och rätt vårdnivå. NÄL verkar för delaktighet hos papporna under förlossnings- och BB-tiden. Njurmedicin SKAS arbetar med att könsberoende skillnader utjämnas vid dialys. Psykiatrin i Mölndal verkar för jämställdhet i vårdtillgänglighet och vårdinnehåll. Sahlgrenska arbetar med upplevelsen av bemötande i den palliativa vården.

Vi beklagar att inte uppvaknandet om könsskillnader i vården kommit långt tidigare. Kvinnor och män ska självfallet erbjudas likvärdig tillgång till service, tjänster och behandlingsmetoder. Jämställdhet handlar om mänskliga rättigheter. Som liberaler kan vi aldrig kompromissa om alla människors lika möjligheter. Vi vill göra vad vi kan för att snabba på utvecklingen för Jämställd vård.

E 20 – viktig förbindelselänk

2010-05-30T16:08:00.003+02:00

Europa är Sveriges viktigaste marknad. EU är en plattform för samarbete kring infrastrukturfrågor, som hjälper svenska företagare att få konkurrera på lika villkor och få tillgång till den marknaden.

EU:s uppdrag inom transportpolitiken är att främja hållbar rörlighet som är både säker, miljövänlig och effektiv. Dessutom enas vi inom ramen för EU-samarbetet om standards och spelregler för rättvis konkurrens. Sedan 2006 finns till exempel de gemensamma kör- och vilotidsreglerna för yrkeschaufförer och enighet kring behovet av digitala färdskrivare för att förhindra fusk. Detta är bra – det ger en bättre konkurrenssituation, bättre trafiksäkerhet och bättre arbetsvillkor för chaufförerna.

Dynamisk region
Skaraborg och Västra Götalandsregionen är bland de mest dynamiska regionerna i Sverige. Här finns många av förutsättningarna för att verkligen utnyttja den europeiska marknaden. Knytpunkten med tillgång till järnväg, hamn och flyg i en start tillväxtregion är en god grund att stå på.

Och ännu mer kan göras för att koppla ihop Skaraborg med Europa. Det gäller framför allt investeringar i vägtrafiken för att skapa bättre tillgänglighet till Europavägnätet.

En central fråga är utbyggnaden av E20. Denna transportväg – en av Sveriges fyra viktigaste leder – är både en förbindelse för inhemsk trafik till hamnen i Göteborg och en förbindelseled för transittrafik mellan Finland och Danmark. Under lång tid har det lokala näringslivet påpekat att vägen har problem med hög olycksfrekvens och högt trafikflöde i relation till kapaciteten.

Olycksdrabbad huvudväg
Enligt Vägverket hör E20 till de mest olycksdrabbade europavägarna i Sverige. Samtidigt är vägen en arbetsplats för yrkeschaufförer från hela landet. Vilka andra yrkesgrupper skulle acceptera riskerna i en sådan arbetssituation?

Infrastrukturen och vägnätet skapar möjligheter för våra företagare och näringslivet. Detta ger i sin tur jobb och skapar grunden för en god svensk ekonomi. Bara i Skövde finns runt 35 åkeriföretag och ytterligare 30 i Lidköping. Dessa spelar en viktig roll. All trafik kan nämligen inte ersättas av järnväg och sjöfart. Runt 90 procent av allt gods transporteras på avstånd under 30 mil, där alternativa transportmedel inte är tillgängliga eller effektiva lösningar. Visst är miljöargumenten för järnvägen viktiga – mycket viktiga – men vi måste också ha ett uns realism när vi planerar för framtiden.

Folkpartiets lösning är inte att begränsa vissa delar av infrastrukturen utan att skapa alternativ och tillgänglighet så att svenska företagare ska kunna nischa sig även på den europeiska marknaden. Vi ser därför även i fortsättningen ett behov av upprustning och utbyggnad av de viktigaste vägarna.

Bensinskattehöjning fel väg
Den rödgröna kartellen vill satsa mer ensidigt. Deras utspel om kilometerskatt införd till 2013 är ett kontraproduktivt förslag som skulle öka regelkrånglet för företagen, innebära stora administrationskostnader och som dessutom dubblerar de system som redan finns. Det finns inga belägg för att det skulle ge faktiska miljövinster.

De rödgröna vill också höja bensinskatten med en halv krona. Det säger vi nej till. Hårdast skulle vänsterpartiernas kilometerskatt och höjda skatt på drivmedel drabba åkerinäringen, men även industrin, jordbruket och handeln skulle drabbas av höjda kostnader. Att hålla transportkostnaderna nere är av avgörande betydelse för företagens internationella konkurrenskraft. I slutändan landar notan hos konsumenterna.

Vi ska inte begränsa möjligheterna för tillväxt genom kontraproduktiva skatter. Vi ska utöka dem. Knyt Skaraborg närmre till Europa – europaväg 20 vore en bra start.

Någon måste anställa

2010-05-14T20:59:00.001+02:00

En betydande orsak till det välstånd vi skapat i Sverige, är att vi under lång tid exporterat industriprodukter. Som samhällsbyggare och politiker talar vi gärna om hur vi fördelar välfärden. Oppositionen glömmer ofta bort att välfärden först måste skapas. Den kan störas av kriser, som vi nu alla är medvetna om. Därför måste välfärden ständigt återskapas. Här gäller det att rikta ljuset mot entreprenörerna, de som kan anställa, företagen. Sverige står inför ett omfattande generationsskifte bland småföretagen. Drygt en fjärdedel av småföretagarna planerar att dra sig tillbaka på fem års sikt. Det gäller att stimulera flera att ta över befintliga företag och att skapa nya företag.

Tre viktiga fundament som skapar framgång är utbildning, företagande och rätt energianvändande. Alliansregeringens fokus på arbetslinjen är en framgångsrik politik, men inte heller denna är effektiv om det inte finns företagare som kan anställa. Den största sysselsättningen finns i småföretagen och det är här jobben skapas. Några exempel på att underlätta för småföretagen i regeringens vårproposition är att förenkla momsredovisning och att slopa revisionsplikt.

Varför ROT men inte RUT?
Socialdemokraterna som historiskt varit med och skapat arbetslinjen har övergett den för att i stället beskatta företag och arbete hårt. De säger nej till RUT-avdrag som gett minst 7 000 nya jobb. Samtidigt bejakar de fortsatt ROT-avdrag. Socialdemokraterna ger avdrag för den som tillverkar, men inte för den som putsar och vårdar. Folkpartiet Liberalerna värderar jobben lika.

En möjlighet för arbetslös ungdom är den nya form av lärlingsanställning vi nu inför. Den sänkta arbetsgivaravgiften för alla under 26 år och jobbgarantin för unga har visat sig inte räcka. Folkpartiet har länge arbetat för lärlingsutbildning där ungdomarna får chansen att verkligen lära sig yrket. Nu tar vi steget och inför en ny lärlingsmodell, vilket underlättar för företagare att anställa.

Kärnfrågor
Folkpartiets egen företagarriksdag vill gå vidare genom att göra det lättare att anställa första personen med ytterligare sänkt arbetsgivaravgift. Småföretagen behöver också riskkapital för sin expansion. Vi tycker att den som skjuter till riskkapital ska kunna göra skatteavdrag för detta. Ett riskkapitalavdrag för fysiska personer som satsar i onoterade aktiebolag och enskilda firmor bör därför införas.
Vi verkar i ett område där företagarnas sammanfattande omdöme om flera kommuners företagsklimatet är gott. Frågetecknen i vissa kommuner gäller kommunens upphandling och konkurrens från kommunen. Trots alla goda föresatser är vi maktlösa som politiker om vi inte tar bort de krångliga regler som hindrar företagandet. Vi vill medverka till ökad kunskap, ökad konkurrens och tillgängligt kapital för att värna företagandet.

Förbättra lärares villkor

2010-04-09T20:50:00.001+02:00

Den snabba utveckling skolan befinner sig i ställer stora krav på välutbildade lärare som skapar god kontakt med eleverna. Skolans elever är morgondagens vuxna, vår framtid. Dagens lärare sliter hårt för att stödja och motivera elever att studera för goda kunskaper. De vill också ha tid för att skapa goda kontakter med elevernas föräldrar. Lärarna är en yrkeskår som gör berömvärda insatser. De lämnar inte yrkesrollen åt sitt öde när skoldagen slutar.

Det maktspel som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) tillsammans med skolchefer nu visar, underlättar inte önskemålen om att få de bästa att välja läraryrket. Det är olyckligt att på detta sätt försöka köra över en hel yrkeskårs vilja. I stället måste all kraft satsas på att förändra skolan till det bättre. De reformer som utbildningsminister Jan Björklund nu skapar, ger förutsättningar för en bättre skola. Men då måste demokratin råda, så att också lärare kommer till tals. Det är dags att släppa tankar på förmyndarskap över lärarna. När andra yrkesgrupper går mot större frihet i ett samhälle som betonar ansvar, är det fel att ”låsa in lärare” och sätta upp pekpinnar. Då ska inte vi politiker stå bakom ett jättekliv tillbaka genom att byråkratisera mera.

För elevens bästa
Lärare fyller mycket väl sina arbetstider under året. De 45 (35 plus tio timmar) som styr under ett läsår, räcker ofta inte för en lärare för välförberedda lektioner och snabb återkoppling av resultat till elever. Att ytterligare styra upp lärares arbetstider känns som en följdverkan av de stora kommunala besparingsbeting skolan utsatts för. Det har blivit en ekonomisk realitet i stället för en ideologi för utveckling. Tyvärr har också lärarna fått ännu mera att göra när antalet kollegor minskat. Huvudrollen att utveckla elevernas kunskaper har ökats med rollen att uppfostra, ta hand om elever med behov av särskilt stöd, ge tröst och uppmuntran på olika sätt. Dessutom har skyldigheten till allehanda tidskrävande dokumentationer ökat. Lärare är ofta mångkonstnärer att hitta olika lösningar för elevens utveckling.

Jag uppmanar SKL och våra skolchefer att besinna sig. Vill vi ha en bättre skola med höga förväntningar på kunskaper, måste vi lyssna på lärarfacken. Det innebär respekt för det arbete och de arbetstider våra lärare idag har. Det innebär också att ge lärarna tillbaka den auktoritet och den löneutveckling som tidigare varit.

Jämställd vård höjer kvalitén

2010-03-27T22:30:00.000+01:00

Att vården kan missa jämställdhetsfrågorna är inget som gemene man tänker på. Ändå visar forskning att män får dyrare hörapparater än kvinnor, att kvinnor får lägre inläggningstider för stroke och att kvinnor får vänta längre på operation av grå starr än män. Och att kvinnor dessutom kan få en ny lins utprovad på män. En medvetenhet finns att kvinnor och män har olika symtom vid hjärtinfarkter och vården tar hänsyn till detta. Ändå är överlevnaden inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt för kvinnor sämst i landet i Västra Götalandsregionen.

Däremot är Västra Götalandsregionen bäst på en bred forskning av jämställd vård. Ett Kunskapscentrum för jämställd vård har inrättas inom Västra Götalandsregionen. Regionen ses som bäst i landet på detta område och centret har fått 7,3 miljoner av Sveriges Kommuner och Landsting att forska om och utveckla jämställdheten inom vården.

Vi liberala politiker i Skaraborg kan inte acceptera omotiverade skillnader mellan kvinnor och män i vården. I verksamhetsplaner för vården i Skaraborg nämns jämställd vård. Vi vill i boksluten veta inom vilka områden utveckling skett och hur den skett. Det gäller alltifrån den kommunala hemsjukvården till akutsjukvården. Vi vill också veta varför nyare och dyrare mediciner oftare skrivs ut till män, medan kvinnor får äldre och billigare preparat?

Frågan om jämställd vård har nu lyfts i presidiet för Hälso- och sjukvårdsnämnden, östra Skaraborg och planer utarbetas nu för att inbjuda företrädare för Kunskapscentrum i Göteborg att närmare informera nämnden.

Folkpartiet Liberalerna ser jämställd vård som en möjlighet att höja kvalitén.

Spännande boende med ägarlägenheter

2010-01-31T20:13:00.001+01:00

Bostaden är mycket viktig för den enskildes trivsel och välfärd. Tyvärr får bostadsfrågan ofta en underordnad roll i den politiska diskussionen. Man skulle önska att det funnes valfrihet för sättet att bo. Idag finns tyvärr stora begränsningar på grund av tillgång, arbetspendling och ekonomiska möjligheter.

I juli förra året infördes en ny boendeform – ägarlägenhet. Familjen eller den enskilde äger lägenheten och betalar ingen avgift till någon. Den kan belånas vid inköp som en villa. Man kan bygga och renovera själv. Många gillar ju att praktiskt förändra. Risken är givetvis oväntade utgifter om något går sönder. Det är i princip som att bo i ett eget hus.

Driftig ”byggherre”
I bl a Skövde är det stor brist på lägenheter. Det vore önskvärt att någon driftig ”byggherre” satte igång med att bygga flerfamiljshus med ägarlägenheter. Kommunens ansvar är att snabbt få fram byggklara tomter. Själva lagen om ägarlägenheter har bl a syftet att lösa bostadsbristen. Många som är vana att äga sin villa skulle säkert gilla att äga sin lägenhet när t ex barnen flyttar ut. Det blir då en flyttkarusell med villor lediga för småbarnsfamiljer.

Vi diskuterade frågan mycket under min riksdagsledamotstid i Bostadsutskottet inför millennieskiftet 2000. Faktiskt hade frågan diskuterats i riksdagen ända sedan slutet av 1800-talet. Beslutet kom först förra året. Så tala om ”långbänk” inför ett beslut. Det blev i stället under lång tid 1930 års bostadsrättslag som blev en fri och bra form. Men denna form ger inte möjlighet till direkt ägande. Under 1980-talet diskuterades en del om rätt för hyresgäster att köpa sin lägenhet för att likställa ägande av småhus och ägande av lägenheter i flerfamiljshus. Men det blev inte heller då någon sådan lagstiftning. Detta trots att Norge, Danmark, Finland, Tyskland m fl länder visade på positiva erfarenheter.

Argument som kommit fram till fördel för ägarlägenheter har varit lägenhetens värde som pant, lägenhetsinnehavarens ekonomiska oberoende och friheten att överlåta eller hyra ut lägenheten. Det blir också ett tryggare och mera självständigt ägande för den enskilde. Jag ser fram emot en spännande framtid, där det finns tillgång också till ägarlägenheter i våra kommuner i Skaraborg. Det är viktigt att kunna välja bostad.

När administrationen tar över vård och behandling

2010-01-02T22:35:00.002+01:00

I Västra Götalandsregionen finns vårdande och behandlande personal, servicepersonal, administrativ personal, lärare och tekniker. I regionen har antalet anställda ökat med 7,8 procent under åren 1999 – 2008. Samtidigt har delen administrativ personal ökat med hela 27,6 procent.

På hemsidan för Skaraborgs Sjukhus finns länken ”Arbeta hos oss”. Där lockas med rubrikerna ”Ung & nyfiken”, ”Redan på väg” och ”AT-tjänstgöring” att söka jobb, men den jobbsökande möts direkt av informationen om att det för närvarande är anställningsstopp. Personal som idag arbetar vårdande och behandlande får springa mera för att hinna med. Oron över besparingsbetingen märks i vården.

I svåra finansiella tider är det än viktigare att göra konsekvensbeskrivningar av olika möjligheter. Om baspersonalen ”på golvet” måste minska, bör detta gälla administrativ personal i högre omfattning. Så är tydligen inte fallet.

Behåll vårdande och behandlande personal
En ny Timbro-studie visar att administratörer i offentlig förvaltning är den snabbast växande yrkesgruppen. ”Medan yrkesgrupper inom vård, skola och omsorg ökade sysselsättningen med 9 procent under åren 2001 – 2007 växte antalet administratörer i kommuner och landsting med 29 procent”. Västra Götalandsregionen visar samma utveckling med 27,6 procent.

Min förhoppning är att dessa siffror leder till eftertanke. Vilka yrkeskategorier är närvarande i vården? Håller vi på med att bygga upp en större byråkrati än vi behöver? Samtidigt har alltmer dokumenterande uppgifter lagts på läkare och sjuksköterskor. Läkarsekreterare är alltmera ovanligt. Så trots att administrativa uppgifter övergått från administrativ personal till vårdande personal, har denna höga ökning av administrativ personal skett. Pusslet går liksom inte ihop.

Inför de besparingar som nu sker behövs en rejäl omdisponering till den vårdande och behandlande personalens fördel.

Ulla-Britt Hagström (Fp)
Kommunpolitiker Skövde

Blanda inte ihop religionsfrihet med religionlöshet

2009-12-13T18:01:00.003+01:00

En ny debatt förs om kristendomen ska ha en särställning i ämnet religionskunskap. Under lång tid har det förekommit krafter som vill tona ned kristendomens roll inom religionsämnet. Vid millennieskiftet pågick en sådan debatt i riksdagen. Skolverket nämnde inte överhuvudtaget ordet kristendom i kursplaneförslaget. Remissinstanser som Svenska kyrkan hade inte tillfrågats. På den tiden var jag riksdagsledamot och ställde frågan till skolministern om vilka åtgärder hon skulle vidta för att efterhöra de religiösa företrädarnas synpunkter på kursplanen. Den samlade kritik som uppstått ledde till att Skolverket kontaktade fler remissinstanser och förbättrade kursplanen något.

Kristendomen som bas
Min åsikt är att eleverna ska få en grund i kristendomens värderingar. Om eleverna inte har kunskaper om Sveriges nationella religion, har de ingen bas att stå på för att ta till sig innehåll och värderingar från olika religioner. Ett smörgåsbord innehåller alltid bröd, något att lägga pålägget på. Sedan råder full valfrihet. Hela vår kultur bygger på demokrati och den tradition som förvaltats av kristen etik och västerländsk humanism. Ledare för andra religioner i Sverige håller med om att det är lättare att utöva sin religion om kristendomen har en särställning.

Jämförelser
Varför inte jämföra med andra ämnen i skolan? Om Skolverket skulle ta bort tiobasen i matematik för att eleverna fritt skulle kunna välja fembas eller tvåbas skulle det uppstå förvirring. Om gränserna på kartan tas bort i geografiundervisningen skulle det bli svårt för eleverna att möta och förstå kulturen i olika länder. Årtalen behövs för att bygga upp kronologin i historia. Om periodsystemet i kemi tas bort skulle atomer och molekyler hänga i luften. Eller om notsystemet i musiken tas bort skulle tonerna hänga fritt. Samma gäller för satsbyggnaden i svenska. Språket skulle tappa sin struktur. Rörelsen är viktig som bas i ämnet idrott och hälsa. När en kursplan tar bort kristendomen, den religion som den kristna traditionen i Sverige vilar på, försvinner också religionsfriheten att välja eftersom det i stället landar i en slags otydlig religionslöshet.

Nedtonat
Bibelns betydelse för att förstå det svenska kulturarvet har successivt tonats ned. Den nya bibelöversättningen som riksdagen lämnade till svenska folket fick inget genomslag i den svenska skolan. Ett tag skulle ordet kristendom bytas mot ”abrahamitisk tradition”, något som skulle gjort kristendomen helt svårförståelig. Om man tänker ”öga för öga” och ”tand för tand” och vill nå det demokratiska målet att fokusera på människors lika värde med omsorg om de svaga, blir det förvirrande. Alla ställer upp på ”den gyllne regeln” eller ”kärleksbudet”. Den icke-konfessionella skolan undervisar inte i religion utan om religion. Att undervisa om kristendomen innebär att ge eleverna möjlighet till kunskaper som underlättar ett eget val – för eller emot? Kristendomen ger också en bas för att kunna jämföra och ta ställning till andra religioner.

Ulla-Britt Hagström, Kristna Liberaler Folkpartiet, Skövde

Ta inte ifrån våra sjuka deras värdighet

2009-11-18T21:35:00.002+01:00

Vi lever i en tid som präglas mycket av konkurrens. Det gäller att få högsta betyg i skolan, att få ett välbetalt arbete och en personlighetsutvecklande fritid. Den sociala omtanken har tappat mark för ett mer individualistiskt, på gränsen till egoistiskt samhällsklimat. Mitt i detta klimat finns en grupp människor som hamnat mellan ”stolarna” i samhällets stödjande funktioner. De är inte tillräckligt friska för att arbeta, men heller inte tillräckligt sjuka för att få sjukpension. Många känner sin värdighet fråntagen dem. De tror inte att de har något värde, eftersom de inte kan tillföra samhället någon arbetsinsats. Denna press på människor är mycket farlig för en samhällsutveckling byggd på en demokrati, där alla människor har ett unikt och lika värde.

Samhället kan aldrig överge sina sjuka
Beräkningar visar att cirka 35 000 människor riskerar att utförsäkras under 2010 på grund av nya regler. Redan vid årsskiftet handlar det om 15 000 personer. Alliansregeringen har nu lagt en proposition om det sista steget i rehabiliteringskedjan. Det är inte utförsäkringen från Försäkringskassan som är det stora problemet. I ett demokratiskt styrt samhälle kommer alltid nya möjligheter som värnar våra sjuka att prövas. En av möjligheterna är ett introduktionsprogram med aktivitetsstöd för dem som har möjlighet att återkomma till arbetsmarknaden trots sjukdom. Om man efter tre månaders introduktion ändå bedöms vara för sjuk för att arbeta får man återgå till sjukpenning. De som då bedöms vara arbetsoförmögna fram till 65 år får sjukersättning.

Alliansregeringen har också överlämnat en lagrådsremiss om vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning. Vårdgarantin har hittills varit en överenskommelse mellan stat och landsting, men ska nu bli lag. Reglerna görs tydligare och landstingen får en plikt att informera patienterna om vårdgarantin och om alternativa vårdgivare för att få vård i tid.

Förmedla trygghet
De olika turer som presenteras och den tid utredningar tar, gör att många människor känner sig oroliga. En sådan oro förbättrar inte hälsosituationen för den enskilde. Det samhälle vi alla hjälps åt att bygga måste visa generositet mot dem som drabbas av sjukdom. Tillsammans kan vi uppmuntra varandra och låta alla känna sitt egenvärde, även om tiden just nu upplevs turbulent.

Skaraborg- trafikens ingenmansland

2009-10-10T20:51:00.004+02:00

Nej till drastiska hastighetssänkningar i Skaraborg

För miljöns och bilisternas bästa är det mycket bekymmersamt att de skaraborgska vägarna anses i så dåligt skick att hastigheten sänks till 80 km/h på vägsträckor om hela 50 mil. Hastighetssänkningen kommer att leda till runt tio procents längre restid för våra arbetspendlare. Detta motverkar arbetet för tillväxt med större arbetsmarknadsregioner. Kollektivtrafiken i Skaraborg kan inte tillgodose den tidssnåla förflyttning till och från arbetet som medborgarna önskar. Förslaget är alltför tufft för Skaraborgs utveckling.

Trafiksäkerhet
Att främja trafiksäkerhet är mycket viktigt. Jag anser att vägarna måste förbättras för att kunna hålla normen 90 km/h som våra bilister hittills är vana vid. Samtidigt har däckstandarden ökat, vilket i de flesta fall kan kompensera för att behålla hastigheten om 90 km/h. Satsningen på mitträcken måste fortsätta. I Skaraborg finns förhållandevis många korsningar. Här kan olika typer av ”vägfickor” skapas för att undvika hastighetssänkning. I kärvt finansiella tider kan olika arbetsmarknadsprojekt användas.

Jag anser att Vägverkets förslag innebär alltför många olika hastighetsgränser. Det blir rörigt för flera bilister. Den drastiska försämringen för Skaraborgs bilister kan leda till otålighet och att efterlevnaden av hastighetsgränserna försämras. En större del av polisens arbetstid går då åt till övervakning.

Tänk om!
Jag uppmanar Vägverket att se över hastighetsgränserna för det skaraborgska vägnätet en gång till. Behåll 90 km/h på sträckorna Skövde mot Falköping, Skövde mot Töreboda, Skövde mot Axvall/Varnhem, Skövde mot Tibro utom vissa delsträckor, Falköping mot Åsenkorset, Vara, Falköping mot Ulricehamn, Hjo mot Jönköping, Borgunda mot Tidaholm med flera sträckor. Sänkningen kan gälla korta delsträckor. Genom att hastigheten sänkts på gamla E 20 från Lundsbrunn till Götene från 90 km/h till 70 km/h har också trafiken minskat betydligt genom förflyttning till andra vägsträckor.

Investeringsplan för infrastrukturen i regionen

Först kan det konstateras att de totala investeringarna i vägar borde vara betydligt mer omfattande än vad som framgår av förslaget. Bilisterna i Skaraborg och Västra Götaland erlägger betydande skatter och avgifter för sin möjlighet att kunna transportera sig.

En beräkning av de totala skatterna från biltrafiken i Västra Götalandsregionen visar att vi betalar omkring 14 miljarder kronor per år. För den aktuella planeringsperioden skulle detta innebära intäkter till staten på 168 miljarder.
Detta ska ställas mot de knappt 4 miljarder kronor som ligger i det nu aktuella förslaget till regionala väginvesteringar.

Jag anser att bilisterna i Skaraborg behöver betydligt bättre vägar för att trafiksäkerhet, miljö och framkomlighet skall kunna säkras.

Många är mycket missnöjda med de prioriteringar som är gjorda. Även om 125%-alternativet går igenom fördelas enbart 152 mkr. till Skaraborg fram till 2015 (utöver några mindre delar som ingår i potterna för området).

Vägåtgärderna i 100%-alternativet upptar fram till 2018 enbart förbifart Lidköping med 206 mkr. Detta objekt är välkommet men det är nödvändigt att det kommer in i en tidigare planering såsom det framgår av 125%-alternativet.

Att väg 49 Axvall-Varnhem är framflyttad till mycket sent i planeringsperioden är absolut inte acceptabelt med tanke på den trafiksituation som råder på denna viktiga väg.

Det saknas dessutom ett flertal vägsträckor som är särskilt trafikfarliga och borde ingå i investeringsplanen. Det gäller exempelvis väg 49 Skövde-Karlsborg, väg 200 Töreboda-Skövde, väg 202 Töreboda-Karlsborg, väg 26 sträckan Mariestad-Gullspång samt sträckan Falköping-Jönköping. Även genomfarten i Grästorp på väg 47 borde åtgärdas inom rimlig tid.

Sagan om E20

Att Sverige inte har råd att bygga en motorväg mellan sina två största städer måste vara en myt. Eller är alla viljeyttringar om E20 från höga politiker bara välvilliga ord? För visst måste väl intresset finnas. Industrin i Västra Götaland, Handelskammaren, kommun- och regionföreträdare har samma budskap – E20 står i fokus. Men i regeringens inriktningsproposition lyser fortfarande E20 med sin frånvaro.

Sagan om E20 har pågått i decennier. ”När det gäller E20 är det utskottets uppfattning att inga åtgärder bör vidtas som hindrar att även sträckan Göteborg – Örebro på sikt kan uppnå motorvägsstandard”, menade riksdagens utskott i början av 1990-talet. År 1994 hade riksdagen tolkat Vägverkets förslag om att hela vägen E20 skulle byggas ut till motorväg på sådant sätt att ”betydande effektivitetsvinster kan uppnås om vägsträckan på sikt byggs ut till motorvägsstandard.

Men innan första spadtaget för sträckan Lundsbrunn – Holmestad kunde tas, hade såväl kommunen som regionen gått in med resurser. Tyvärr är fortsättningen ett luftslott och tycks så förbli. Västra Götalandsregionen har under några år haft en politisk enighet om prioritering, men inga spår efter E20 ses från nationellt håll inom rimlig tid.

Kring E20 finns många företag som är beroende av snabba kommunikationer. Här har Sveriges ekonomi möjlighet att växa. Vägverket missar hela E20 under planperioden 2010 – 2019. Hur är det rimligt att E20 inte kan få motorvägs- och fyrfältsstandard fram till år 2019? En väg som också är transitled för trafik från Finland och Baltikum till Europa via Danmark. Hela förfaringssättet känns som en saga med ett olyckligt slut. Säkerheten måste snarast höjas på den starkt trafikerade E20.

En konferens som stärkte kropp och själ

2009-09-18T22:28:00.001+02:00

Women will Win

Birgitta Ohlsson – Men var e brudarna? (Cirka 300 närvarande)

Birgitta Ohlsson, förbundsordförande för Liberala Kvinnor inledde lördagen den 5 september i andrakammarsalen, Sveriges Riksdag under temat Men var e brudarna? Hon höll en historisk exposé från 1958 och talade om Löjets, Förargelsens och Accepterandets faser. Citatet ”för 120 år sedan ansågs korridorerna i riksdagshuset för trånga för kvinnor” där kvinnors klädsel används emot oss, balanserades med beröm till Fredrik Borg som vågade driva kvinnofrågor. Kvinnor som ledare från Sri Lanka, Indien, Israel, England och Norge nämndes. Nya Zeeland var första landet i världen med att ge kvinnor rösträtt. Ett land saknar nu rösträtt för kvinnor– Förenade Arabemiraten.

Endast tolv av 189 länder leds av en kvinna. 17 procent av världens riksdagsledamöter är kvinnor. Angela Merkel är den enda ledaren för en regering i världen. Av svenska VD från Veckans Affärer kommer kategori kvinnor först på plats nummer 11.

Birgitta avslutade sitt inlägg med att hänvisa till Elisabeth Tham 1921:
” att våga stå för en mening även om den inte är populär för att förändra framtiden”.

Bengt Westerberg – Varannan damernas – så blev Sverige bäst i test

Bengt Westerberg, f d folkpartiledare och jämställdhetsminister, numera ordförande för Röda Korset öppnade med Folkpartiets grundprincip för 40 år sedan – ”varannan damernas”. Han konstaterade att nu äntligen också moderaterna kommit fram till denna princip. Den statliga utredningen ”Varannan damernas” tillsattes av honom. Att kvotera i partiet internt var enda möjligheten till ökad jämställdhet bland beslutsfattare. Tyvärr saknas fortfarande mekanismen för kvinnor på förstaplats i de valkretsar som endast har en riksdagsplats.

”Varannan damernas” fungerar i proportionella valsystem. England har svårare med majoritetsval i enmansvalkretsar. Frankrikes nationalval ger endast 17 procent medan de lokala valen med proportionellt valsystem går bättre. Kvotering är alltid kontroversiellt.

Bengt Westerberg gav ett antal exempel för utvecklingen för jämställdhet. Han hänvisade också till Lena Wängneruds forskning. Personligen hade han blivit väckt för frågan genom Maktutredningen 1990, där bl a Yvonne Hirdman visade på könens isärhållande med den manliga normens klimat. Till och med moderskapsförsäkringen ansågs diskriminerande mot män. – Det har aldrig uttalats att ”män försatte fruar i en tvångssituation genom att inte vilja ha pappa-ledighet för barn”, menade Bengt Westerberg. Som jämställdhetsminister på 90-talet stred han för pappa-kvot, men när landsmötet antog förslaget skedde det på bara fem rösters marginal. Ingemar Mundebos utredning om lönediskriminering var ovärderlig för utvecklingen. Pappakvot i föräldraförsäkringen blir normerande. Kvotering är ibland nödvändig för att bryta mönster, även om kvotering ogillas. För att nå ut i samhället måste jämställdheten börja i hemmet.

- Allt tyder på att det behövs kvotering i näringslivet för att bryta konserverande mönster, avslutade Bengt Westerberg.

Drude Dahlerup – 17% kvinnliga politiker globalt – så krossar vi världspolitikens glastak
Drude Dahlerup – professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet började med att siffran 17 procent nu tangerade 18 procent, vilket betyder att männen sitter på 82 procent av makten i världen. Drude hade två utgångspunkter för sitt tal:
- Norden ligger bäst i världen när det gäller jämställdhet.
- Det går ständigt framåt med jämställdhet.

Var betyder då glastaket? En metafor, en bild på strukturella barriärer eller strukturell diskriminering? Är det kvinnorna eller institutionen som är problemet?

När Norge öppnade för kvotering till bolagsstyrelser finns redan flera danska och svenska kvinnor där. Det handlar om rekrytering.

Topplistan för kvinnor i nationella parlament börjar med Rwanda på 56,3 %, Sverige på 47,3 %, Sydafrika på 44,4 %, Cuba på 43,2 %, Island på 42, 9 % följt av Finland, Argentina, Costa Rica, Norge, Danmark, Angola, Belgien, Nederländerna, Spanien till Mozambique på 34,8 % osv. I ett världssnitt hamnar nordiska länder på 42,0 %, Europa på 19,3 %, Amerika på 20,5 %, Afrika/Asien på 18,3 % och arabvärlden på 9,7 %. I Sydamerika händer mycket just nu. 50 länder har könskvotering i konstitution eller vallag. Den intresserade kan läsa mera under Women, Quotas and Politics – www.quotaproject.org

Vid Beijing-plattformen fastslogs att kvinnorepresentationen inte stiger med någon historisk nödvändighet. Backlash kan förekomma. Vid frågor till politiska konstellationer har visats att 7 % för Left parties inte tycker att jämställdhet är viktigt, medan siffran för Center parties (liberala) ökar till 18 % och för Right parties hela 48 %.

En könsneutral kvotering sätter minimum och maximum för båda könen ex 40 – 60 %. Frivillig partikvotering gäller i t ex Sverige, Norge, Tyskland och Sydafrika. Lagstiftning gäller i Argentina, Belgien, Spanien och Frankrike. ”Reserved seats” gäller i Rwanda, Uganda och lokalt i Indien. Makedonien tillämpar också kvotering för etnicitet. I Belgien anses att två toppnamn inte kan vara av samma kön, Spanien använder grupp om fem platser som inte kan vara av samma kön medan man i Frankrike kan sätta de 50 procenten avsedda för kvinnor på icke valbara platser. Frankrike, Italien, Spanien och Belgien har också kvotering till EU-parlamentet.

Sanktioner som förekommer är att listan underkänns av valmyndighet. Detta gäller i Spanien, Slovenien och lokalt i Frankrike. I Belgien betraktas namn som strider mot reglerna obefintliga av valmyndigheten. Portugal har böter genom att partistöd reduceras liksom Frankrike på nationell nivå.

En annan sida av utvecklingen för jämställdhet handlar om vilka kvinnor som representerar. Det kan tyckas jämställt i parlamentet men kvinnorna saknar makt. Makten måste följas av verklig makt. Skräckexempel finns på att män tar in ”menlösa” kvinnor. Rekryteras feminister eller icke feminister?

Drude Dahlerup avslutade med att fastslå att kvotering är en del i demokratiseringsprocessen.

Mia Törnblom – Kvinnor, makt och självkänsla – så blir du stark, säker och synligMia Törnblom, personlig utvecklare och författare lockade till många glada skratt och applådåskor från de cirka 300 åhörarna. Hon entusiasmerade på ett levande sätt för att visa på betydelsen av självkänsla och självförtroende i stället för att tvivla på sin egen kompetens. Hon förklarade självkänsla som att vara=egenvärde och självförtroende som göra=prestationer. Problemet menade hon är att vi tror att vi är det vi gör. I stället för att inse att vi har samma värde oavsett om vi gjort succé eller det blivit ett fiasko. Hon jämförde med konditionen som en färskvara och menade att självkänsla är själens kondition. Vi måste göra insättningar på vårt Må Bra-konto. Det handlar om att ”fylla på” innan vi behöver ”ta ut”. Den som har noll av självkänsla på kontot har ingen kredit att söka. Mia menade också att skitsnack om andra står i direkt proportion mot vår självkänsla.

Som människor har vi cirka 65 000 tankar i genomsnitt per dygn Mer än 95 % av det som vi tänker idag är samma som igår. Därför uppmanade Mia oss att byta ut gamla tankar. Våra tankar blir nämligen våra känslor och handlingar. Hon menade att det är en omodern tanke att känna sig otillräcklig. Det är när vi känner att vi inte räcker, inte duger som vi ”springer in i väggen”. Det är därför bättre att ljuga för oss själva tills vi tror på det. Det är inte farligt att jobba, det farliga är hur vi tänker. Med en låg självkänsla går det inte att lyfta sig själv. Därför måste man bekräfta sig själv. Först måste man lära sig att bekräfta sig själv för att kunna ta emot bekräftelse av sin chef. Ett råd från Mia är att skriva ned tre bra saker om dig själv varje kväll. Mia Törnblom avslutade med att den svenska Jantelagen gör att den som är snål mot sig själv också blir snål mot andra.

Berit Ås – Härskarteknikerna – så överlever du politikens minorBerit Ås, Norges första kvinnliga partiledare och kvinnan bakom härskarteknikerna är nu 82 år. Hon inledde med orden Modig och Klok. Hennes genomslag med härskarteknikerna handlar om:
- Osynliggörande
- Förlöjligande
- Undanhållande av information
- Dubbelbestraffning
- Påförande av skuld och skam

Hon menade att det är viktigt att förstå hur man får igenom ett budskap. Känsla och det som ska förmedlas går ihop. Därför behövs retorik och rörelser. Kroppsspråksteorin är därför viktig.

När forskare jämförde fyra miljoner ord från talarstolen i Sveriges Riksdag och tog ut tio procent fann de att 470 ord av män handlade om företag, industri och produktion medan 620 ord av kvinnor handlade om barn och utbildning.

Berit Ås menade att jämställdheten i Norge är på tillbakagång. Kvinnor blir fattigare och män blir rikare. Hon avslutade med att konstatera att det idag handlar om ett stort bakslag i Skandinaviska länder.

Boken om Berit Ås – Förbannad är jag ganska ofta – rekommenderas.

Eva Franchell – I skuggan av makten – så ses kvinnorna vid makten

Eva Franchell, medarbetare till Anna Lindh och författare till ”Väninnan” berättade om hur kvinnor blir bemötta vid den verkliga makten. Anna Lindh kunde namnen på alla sina medarbetare liksom FN:s Kofi Annan. Hon hade styrkan att koppla bort sig själv för att ta in andra. Uttryck från en ambassadör som ”Ah, hon har i alla fall snygga ben” kunde i början möra Anna Lindh som utrikesminister.

Anna visade sig vara en god förhandlare i Kyoto. Hon positionerade politiken väl men hade i början ett komplicerat förhållande till statsrådsberedningen. Mediebevakningen och mediernas ranking gav Anna Lindh auktoritet. Ändå blev attityden till män och kvinnor tydlig. Anna presenterades ofta som en skrattande, leende kvinna i stället för den allvarliga kvinna hon var. Efter sin död nämndes hon politiskt i samband med skulden för utvisningen av egyptiern och egentligen inte mycket för allt positivt hon uträttat. Hennes död associerades till en shoppingtur för att få ett mord i regeringskansliet att hamna i bakgrunden.

Eva Franchell avslutade med en stor framgång för en kvinna som i slutet blev förknippad med en olycka.

Anita Jekander och Pia Brandelius – Med list och lust – så når du makten och härligheten
Anita Jekander och Pia Brandelius, författare och journalister började med tolkningen av kvinna och man. I en synonymbok stod Kvinna: Motsats till man, men för Man: Person av manskön som lämnat ungdomsåren. Motsats: Kvinna. Ord som manbar, viril, karlavuren, dristig står mot feminin, mjuk, moderlig, vek. Så sent som 1992 kunde man läsa i Svenska synonymer: Karl, mansperson, Adam, Skapelsens herre och Eva, jungfru, dam, fruntimmer, madonna, hora liksom manlig, stolt och kaxig men moderlig och veklig.

Anita och Pia visade på betydelsen av kroppsspråk som 60 %, röst som 30 % och innehåll som 10 %. Kvinnor äger en tredjedel av det offentliga samtalet. Medan männen säger att – vi bör, säger kvinnor – borde vi inte?

Anita och Pia hade flera intressanta exempel:
De tog en jämförelse från polisledning där kvinnor kritiserats men där Karin Götblad hade koll på läget och löste mordet medan Hans Holmér inte lyckades. De visade från Viveka Adelsvärds forskning vid Linköpings universitet från bandade anställningsintervjuer där kvinnor trodde att de pratat för mycket, medan männen inte förstod frågan. De tog också upp om hur Kvinnoförbundens gemensamma frågor i Alliansen fått tvärstopp hos partisekreterarna. De tipsade också på rapporten Jämställd- röster från Riksdagen 2005 och talmannen Birgitta Dahls kvinnliga nätverk.

Anita och Pia avslutade med frågeställningen om den svårmätbara gränsen mellan diskriminering och kränkning.

Ulla-Britt Hagström tackar för en mycket välplanerad och givande konferens.

”Jämställdhetstentamen” för politiker!

2009-07-15T13:58:00.002+02:00

Det finns mängder av visioner och deklarationer för jämställdhet i vårt land. Ändå har vi långt kvar till jämställdhet i praktiken. På gång nu är att ledningen i flera kommuner mer eller mindre entusiastiskt skriver under CEMR-deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Att skriva under förpliktigar! CEMR står för ”Council of European Municipalities and Regions”. Den är ett politiskt instrument för att arbeta med jämställdhet och har mätbara indikatorer. Handledningen är hittills på engelska men en svensk översättning av handledningen kommer ut före årets slut. Deklarationen bygger på att jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet. En balanserad representation av kvinnor och män vid beslutsfattande är en nödvändig förutsättning i ett demokratiskt samhälle.

Fortfarande år 2009 är detaljkunskapen hos politiker om jämställdhet undermålig. Jag anser att vi politiker måste prioritera en obligatorisk utbildning. En sådan kan lämpligen avslutas med ett kunskapstest. En ”jämställdhetstentamen” skulle ta bort de vanliga argumenten om att inga lämpliga kvinnor finns för uppdragen.

Godkänt: 50%+50%=100%
Att skapa jämlikhet mellan starka och svaga, rika och fattiga handlar om en rättvisefråga som vi politiker har att ta tag i. Tyvärr sätter fortfarande många likhetstecken mellan orden ”jämlikhet” och ”jämställdhet”. Kvinnor är inte svagare än män. Kvinnor och män har idag lyckligtvis samma myndighetsålder, samma körkortsålder osv men olyckligtvis fortfarande inte lika lön för likvärdigt arbete. Att kvinnor och män gungar jämställt på ”samma politiskt horisontella gunga”, är en förutsättning för demokratin.

Jämställdhetsfrågorna får aldrig trängas undan av andra frågor, som t ex att de livsviktiga miljö- och klimatfrågorna försvagar fokus på kvinnliga chefer i företagen. År 2004 låg nivån kvinnliga chefer på 32 procent. Nu är den enligt Monica Renstigs rapport sju procentenheter lägre. Monica Renstig har fortsatt forskningen på egen hand efter sin tidigare roll i Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) projekt ”Fler kvinnor på ledande poster”. I dagsläget toppar Stockholm med 31 % och visar Jönköping som förlorare med 22 %. Västra Götaland ligger på 26 %. Det känns inte bra med ett fjärdedels-samhälle. Statliga bolag ligger något bättre till (33 % kvinnor och 67 % män) men inte heller ett tredjedels-samhälle är godtagbart. För att inte tala om styrelseledamöter i börsnoterade företag. Där är vi nere i ett femtedels-samhälle.

Kommunstöd till Sabuni
Folkpartiet har i sin vision 2014 ”Mellan glastak och skurgolv – klämda kvinnor i det klämda Sverige” olika recept på framgång, däribland en ny Hagauppgörelse med syfte att öka jämställdheten i arbetslivet. Vidare bör offentlig sektor gå fram med ett brett program för jämnare könsfördelning, utökade utvecklingsmöjligheter, fler karriärsteg, underlätta för kvinnor att ha ledande positioner mm. Starka jämställdhetskommuner borde känna stoltheten i att stödja jämställdhetsminister Nyamko Sabunis (Fp) kamp för jämställdhet.

Så fråga ett i politikertestet: Beskriv den könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige och din kommun. Fråga två: Hur för jag i mitt uppdrag utvecklingen för jämställdhet vidare? Endast fantasin sätter gränser för övriga frågor. Jag lovar att göra vad jag kan.

Därför fyller patientnämnden en viktig roll

2009-06-25T00:17:00.000+02:00

Folkhälsan är på väg att förbättras. Risken att insjukna i hjärtinfarkt minskade med 25 procent mellan 1987 och 2006, alltså igenomsnitt med en procent per år. Samtidigt ökar dödligheten i lungsjukdomar och problemen med psykisk ohälsa förvärras. Vården ska sätta patienten i fokus. Ju bättre hälsofrämjande och förebyggande arbete, desto bättre mår människor. För den enskilde medborgaren är det viktigt att känna delaktighet. Det är ofta vid brister i bemötande som olika personer vänder sig till patientnämnden.

Patientnämndens roll
Till patientnämnden vänder sig personer från såväl landstings- som kommunal hälso- och sjukvård. Syftet är bl a att hjälpa patienter få information för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården, men också att hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet om de vill anmäla någonting eller klaga.
Norge, Danmark, Storbritannien och Nederländerna har goda erfarenheter av lagstiftning för att stärka patientens ställning. Den svenska vården håller allmänt hög klass jämfört med tidigare år och med andra länder. Men det finns skillnader i tillgänglighet och kvalitet, såväl utifrån ekonomiska förhållanden som utifrån kön. Trots hög kvalitet och god patientsäkerhet visade det sig att 8,6 procent i den slutna vården drabbades av någon form av vårdskada åren 2007 och 2008. Här inberäknas också skador genom brister av läkemedelshantering.

Positiv utveckling
Den förändring Västra Götalandsregionen inför i höst genom valfrihetsreformen är ett led i positiv riktning. Enligt Eurobarometern ligger Sverige lågt när det gäller att få tag i en familjeläkare. Fyra av tio invånare tycker att det är svårt att få tag i en familjeläkare.

Det finns tendenser till framtida svårigheter att rekrytera personal inom den kommunala äldreomsorgen. Ett särskilt önskemål som jag själv har är att äldre beroende av vård ska få hjälp att komma ut och gå runt åtminstone i sitt närområde. Så är det inte idag. Det borde vara en mänsklig rättighet också för dem som saknar anhöriga som kan ställa upp.

Ny ledamot av Patientnämnden i Skaraborg

En dag i Bryssel

2009-05-03T18:51:00.004+02:00

Det är en upplevelse att komma till Europaparlamentet. När medlemsstaterna nu ökat till 27 länder krävs mera utrymme. Och nya hus byggs. Mycket hade förändrats sedan jag sist var i Bryssel. Tanken var att få möta Folkpartiets egen EU-parlamentariker Olle Schmidt. Och jag hade genom mail-kontakt fått veta att han skulle vara där. Men när jag ringde honom fick jag veta att han skulle komma först till kvällen. Min make som var med på resan hade inte sett parlamentet och man får inte gå in utan att besöka en parlamentariker.

Men allting ordnar sig. Min son som är vice ordförande för Amerikanska Handelskammarens avdelning AMCHAM EU har god kontakt med den tyska EU-parlamentarikern Erika Mann som suttit 14 år i Parlamentet. Hennes assistent Johanna lotsade oss och Erika Mann bjöd på fika. Det blev ett intressant samtal om hur demokratin kan fungera nationellt och inom EU-parlamentet. Erika Mann menade att hon trivs bättre med den form av demokrati som parlamentarikerna utgår ifrån. Här gäller det att bli överens, att kompromissa sig fram till ett slutförslag. Det är en stor skillnad mellan den demokrati som bygger på att majoritetens beslut vinner i blockpolitik mellan majoritet och opinion.

Vid Brysselbesöket deltog vi också i konferensen ”Create the Innovation Looking att Europés Globale Future”. Där fanns delegater från European Commission, AMCHAM EU, Mission of China to the EU, Hewlett Packard, olika universitet i Europa m fl samt två delegater från Liberal Peoples Party. Här kommer en liten sammanfattning extra glädjande för mig som lärare:

Förnyelse för Europas globala framtid

Att få sitta som lärare och lyssna på slutklämmen av en konferens om förnyelse av Europas globala framtid, och då få höra att lärarna är världens nyckelpersoner, kändes fantastiskt. Det var den amerikanska handelskammarens avdelning AMCHAM EU som mötte och utmanade europeiska kommissionärer och tjänstemän i veckan. Jag hade turen att komma till Bryssel just denna dag och få del av budskapet. Hela konferensen gick ut på att länder för att bli världsledande, utvecklas genom kunskap och nyckelkompetenser. Och här månar USA om att få arbeta tillsammans med EU.

Samverkan
Att ”lära sig att lära” och att ”lära tillsammans” var budskapen från utbildningskommissionär Ján Figel. Mario Cervantes, OECD-chef satte fokus på att relationskapital ska värderas lika högt som teknisk utveckling. I ett hållbart samhälle blir människan och den sociala gemenskapen allt viktigare. Framtiden kommer att bygga på nätverk och kluster. Forskningsresultaten måste bli mera tillgängliga. En större öppenhet mellan framgångsrika entreprenörer måste skapas.

Det talades mycket om Public Private Partnership, om att underlätta samverkan mellan privata näringslivet och offentlig sektor, om kompanjonskap på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Här har som exempel Danmark kommit långt. Råden som gavs var att arbeta enkelt, snabbt och okomplicerat. EU:s roll är att koordinera. Det talades också om frivilligarbete och större flexibilitet och rörlighet.

Lärare nyckelpersoner
När jag lyssnade på samtalen i denna konferens blev jag alltmer medveten om den fantastiska verksamhet Gothia Science Park i Skövde bedriver. Här finns framtiden. Och stoltheten över att få vara ordförande för Skövde Företagspark AB växte.

Det festligaste var själva avslutningen, då vice ordföranden för amerikanska handelskammarens avdelning AMCHAM EU knöt ihop gruppernas samtal och förslag. Majoriteten av deltagarna prioriterade att det borde utvecklas ett pris- och belöningssystem för lärare. Så sträck på er, alla lärare! En sådan dag känner man sig stolt över att vara lärare.

Hälsningar från en privatresa som gav intryck

2009-04-19T14:20:00.001+02:00

När ord och känslor förgyller verkligheten

Känslan betyder mycket. För att få Obama-inspiration läste jag på vägen till USA Obamas egen levnadsskildring ”Min far hade en dröm”. Kanske har denna dröm redan blivit verklighet genom Baracks nya ställning som USA:s president. Troligen inte. Det tar generationer innan folkslag har smält samman till att se alla människors lika värde. Demokrati är ett så självklart och vackert begrepp. Men det tar tid, det blir backlash och det blommar upp igen. Detta ser vi inte mints inom jämställdhetsrörelsen.

Personligen skulle jag tillsammans med mitt 14-åriga barnbarn besöka min son i Cary i North Carolina. Där har jag också ett barnbarn, Niklas. Tyvärr får jag inte se honom så ofta. Nu hade han bestämt sig som 4-åring att använda engelska som sitt språk. Att förstå svenska, tyska och engelska är inte illa, men hans beslut står fast att använda engelska.

Mina tankar gick tillbaka när min farfars bror Gustav gav sig iväg från Sverige till ett okänt land utan något i kappsäcken. Han gav sig iväg för att söka lyckan. Det blev många tuffa år som båtbyggare och annat, innan han hittat sin försörjning och kunde fortsätta bygga Amerika. Skillnaden för svenska ungdomar idag är att få komma till USA med goda möjligheter att göra karriär. Skälet att söka lyckan är detsamma.

Obama-febern
Det var intressant att följa amerikansk press. Vi har ju hört så mycket om Obama-febern i Sverige. Jag lockades själv aldrig med i den eftersom jag så gärna velat se Hillary Clinton som president. Men Obama vann och nu försöker partierna i Sverige föra samma Internet-valrörelse. Vi får inte glömma att svensk kultur skiljer sig från amerikansk kultur. Men Internet är verkligen ett nytt sätt att mötas. Vi slipper påklistrade frimärken. Fast i ordrikedomens tecken har de tyvärr bytts ut mot påklistrade ord.

Kanske använde också Obama för mycket ord i sin valrörelse. I ”FT:s international affairs” läste jag följande analys: ”Och så var det när Barack Hussein Obama besökte London. I London räddade han världsekonomin. I Strasbourg helade han Nato-alliansen. I Prag befriade han världen från kärnvapen. I Ankara försonade han islam med västvärlden. Och på sjunde dagen reste han tillbaka till Air Force One och försvann i en molnfri sky”. Var det en dröm? Jag befarar det, skriver Gideon Rachman. Och utanför Vita Huset i Washington stod folk och väntade på Obamas hemkomst. Det var bara det, han hade fördröjt resan med ett besök i Bagdad.

Så är verkligheten också i svensk politik idag. De mänga välklingade orden gömmer verkligheten.

Nationellt bibliotek av svenska författare

2009-02-25T14:11:00.005+01:00

Det borde ligga i nationens eget intresse att ta vara på den svenska författarnationalskatten. Jag tycker att att regering och riksdag ska ta ett ansvar i en så viktig fråga som berör hela den svenska kulturen.Ett nationellt bibliotek av svenska författare bör skapas på Internet. Detta kan inte överlåtas till Google.

Googles biblioteksprojekt startade år 2004. Drygt sju miljoner böcker har skannats in. Ambitionen är att lägga ut uppemot 80 miljoner böcker på Internet. En förlikning med amerikanska förlag och förläggare kom till i oktober år 2008. Avtalstexten är skriven för alla världens böcker. Det enda undantaget gäller böcker som finns till försäljning eller är publicerade efter den 5 januari år 2009.

Google ska betala 63 procent av intäkterna från nätbiblioteket till rättighetsinnehavarna. Vidare ska 60 dollar per bok betalas för de som skannats in före avtalet. Ett register ska byggas upp över de titlar som finns.

Googles meddelar i sin annonskampanj att det går att avböja att ta del av förlikningen. Det går också att skicka in synpunkter till den domstol som ska avgöra om förlikningen kan godkännas. Datumet är satt till den 11 juni 2009.

Europeisk rättstradition skiljer sig från den amerikanska. Den europeiska innebär att den som innehar upphovsrätten ska ge sitt direkta medgivande till att den inskränks. EU-projektet i2010 har målet att bygga upp ett digitalt bibliotek ”Europeana”.

Den svenska upphovsrättsorganisationen Alis har register över svenska upphovsmän och deras arvingar. Sveriges Författarförbund ger medlemmar råd om hur de ska ta tillvara sina intressen gällande Googles-avtalet. Allt om detta finns på www.googlebooksettlement.com.

Givetvis kan författare tycka det är mycket bra att få spridning av sina alster på detta världsövergripande sätt. Det finns dock en oro för att missade ekonomiska intäkter.

Googles med huvudkontor i Kalifornien med uppdraget att förenkla tillgången till information över hela världen och med kontor på flera ställen på jordklotet, har ett mycket stort övertag på marknaden.

Blogglista.se

När Sverige tar över EU-klubban

2009-02-08T12:29:00.002+01:00

Den 1 juli i år ska Sverige för andra gången föra EU:s talan. Denna gång är det Alliansens tur att gå i bräschen. Mängder av möten ska hållas på olika platser. Nuvarande tjeckiska ordförandeskapet hade planerat väl för bl a energifrågor och ekonomi. Agendan blev i stället Gaza-kriget och den avstängda ryska gasen. Detta bevisar att EU först och främst prioriterar fredsprojekt.

Under det tidigare socialdemokratiska ordförandeskapet år 2001 handlade det om tre E:n - Enlargement (EU:s utvidgning), Employment (sysselsättning) och Environment (miljö och hållbar utveckling). Men det hände inte så mycket. Det vi mest minns är kravallerna i Göteborg.

Nu tar Sverige över med ett nyvalt parlament från den 7 juni. Övertagandet sker mitt emellan två fördrag, då Lissabonfördraget fortfarande förväntas. Sveriges ordförandeskap strävar efter att stärka polissamarbetet och kampen mot terrorism. Ett nytt femårsprogram för gemensam integrations- och asylpolitik är på gång. En förhoppning finns också om slutförhandlingar med Kroatien.

Klimatfrågor
Vid Folkpartiets Lundsbrunnskonferens under helgen talade EU-minister Cecilia Malmström om ambitioner för att lösa klimatproblemen. Hon hoppas på ett nytt Kyotoprotokoll. Sverige förväntas klara lösningen av Östersjöns klimatproblem. Åtta av nio länder runt Östersjön är medlemmar i EU, men EU används knappast för att lösa problemen.

Det förekommer också många ligor och brottslighet runt Östersjön. För att inte glömma ”slavhandeln” med kvinnor. Det är viktigt att hjälpas åt för att lösa dessa stora problem.

Andra exempel kan t ex handla om att elmarknaden ska liberaliseras. Det kan inte längre vara så att länder skriver under, men sedan inger gör för att leva upp till överenskommelser.

Sveriges ordförandeskap inför dörren borde uppmana flera att rösta den 7 juni. Var finns ni 62 procent röstberättigade som valde att inte delta vid förra EP-valet? ALLA har en röst. Var rädd om den och använd den.

Ulla-Britt Hagström
Kommunpolitiker (Fp)

Öppet brev till Folkhälsominister Maria Larsson

2008-12-30T15:13:00.004+01:00

Häpnadsväckande alkoholvanor bland grund- och gymnasieelever

I samband med 2008 års rikstäckande skolundersökning hjälpte CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) Skövde kommun att göra en egen studie av drogvanorna. Det gällde grundskoleelever i årskurs 9 och gymnasieelever som gick sitt andra år. Statistiken är uppdelad på kön och kan redovisas på såväl skolnivå som kommunnivå.

Av de 580 niondeklassare som svarade röker 16% av pojkarna och 32% av flickorna. Av 799 elever i gymnasiets år två som svarade, röker 24% av pojkarna och 42% av flickorna. Drygt hälften av niondeklassarna och nästan alla på gymnasiet har druckit alkohol de senaste tolv månaderna. De senaste 30 dagarna i mars 2008 har mindre än hälften av niondeklassarna druckit alkohol, medan tre fjärdedelar av gymnasieeleverna gjort det. En femtedel av eleverna i grundskolan och hälften av gymnasieeleverna svarade att de dricker en halvflaska sprit ett par gånger i månaden eller oftare.

Flickornas problem ökar mest
Både pojkarna och flickorna har råkat ut för problem som försämrade prestationer i skolan, förstörda saker, olyckor mm. Fler flickor än pojkar har fått problem på grund av alkohol. Resultaten visar att det finns ett samband mellan att eleven dricker alkohol och skolk från skolan. Betydligt fler flickor än pojkar i undersökningen har haft individuella problem och relationsproblem på grund av sin alkohol.

Hjälp skolan!
Som lärare och medfostrare, i komplement till föräldrarnas fostrarroll, känner jag stark oro inför den utveckling som sker. Just nu är det inne med fester där alkohol är ett huvudmönster. I första hand får både niondeklassarna och gymnasieeleverna tag på alkohol genom kompisar och kompisars syskon. Men det är lätt att bara skicka ett Sms, så finns det behjälpliga vuxna som levererar vad eleverna vill ha. I rapporten säger eleverna att det är lättast att få tag i folköl, starköl, stark cider och alkoläsk. Fler flickor än pojkar tycker att det är lätt att få tag på de flesta alkoholsorter.

Jag vädjar till Maria Larsson som Folkhälsominister att ta alkoholkonsumtionen bland ungdom på allvar. Det är hög tid att starta en riksomfattande kampanj. Skövde kommun satsar i sina skolor på förmåner till de elever som skriver på kontrakt att de avstår från alkohol. Resultatet av denna undersökning visar att kommunsatsningen inte räcker. Vad tänker folkhälsoministern göra?

Ulla-Britt Hagström (fp), Skövde
Lärare och kommunpolitiker

Öka rörligheten mellan skolbänken och EU

2008-11-23T21:58:00.003+01:00

Ju mera positiv inställning våra barn och ungdomar får till EU-samarbetet, desto fler brobyggare får vi mellan våra länder. Ungdomar har goda möjligheter att höja det idag vaga svenska medborgarintresset för EU. Genom kontakter skolor emellan, utbytesresor och utlandsstudier sprids positiva ringar på vattnet. Också lärare kan välja att undervisa i andra länder. EU satsar cirka sju miljarder euro åren 2007 – 2013 för att stärka unionen till ett kunskapssamhälle. Ändå känns dessa EU-kontakter i våra skolor idag som en droppe i havet. Läsåret 2006/2007 deltog bara 0,67 procent av Sveriges 400 000 studenter i Erasmusprogrammet. Sverige ligger i botten bland EU:s medlemsländer. I grundskolan är också intresset lågt.

Det borde vara annorlunda. 80 procent av svenskarna använder Internet. Cirka 60 procent gör det varje dag. Bolognaprocessen har till uppgift att göra det enkelt för den som vill läsa en period utomlands. Rätt till uppehållstillstånd och studieplats finns. Det är viktigt att studiepoängen räknas in i den svenska utbildningen och att ekonomiska förutsättningar finns.

Från myter till positiv utveckling
Nu pågår i stället knepiga diskussioner och sprids myter om skolan och EU. Ett sådant exempel är att skolor tvingas göra reklam för EU för att eleverna får subventionerad mjölk. För att stimulera intresset och förstå betydelsen för demokrati, fred, miljö- och klimatfrågor, utbildningsfrågor mm borde alla skolor få möjlighet att låta mindre grupper av elever göra kontaktresor och bli små ”eu-ambassadörer” för att informera sina kamrater. Det skulle vara ett bra ordförandeprojekt för Sverige under ordförandeskapet, ett projekt som skulle bli en milstolpe för ökat EU-intresse.

EU:s program för livslångt lärande med syftet att höja kvaliteten i utbildningssystemen på olika nivåer, skulle uppleva synergieffekter med nya kontakter. Det är viktigt att vi i Sverkge verkligen tar vara på Comenius för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, Erasmus för den högre utbildningen, Grundtvig för vuxenutbildning och Leonardo da Vinci för yrkesutbildning. Möjligheterna finns. APU utomlands ger dessutom elever på gymnasiets yrkesförberedande program möjlighet att genomföra arbetsplatsförlagd utbildning (APU) i utlandet.

Tävlingar höjer intresset
Det behövs också tävlingar med uppmärksammad prisutdelning liknande DN:s årliga Nutidsorientering. En intressant sådan EU-tävling var skoltävlingen Framtidens energi (FuturEnergia) där prisceremonin 2007 ägde rum i Europaparlamentet i Bryssel. Skoltävlingen ”50 år tillsammans i mångfald” nådde 60 000 skolor i Europa. Under tre dagar i Bryssel fick 28 vinnande lag delta i ett speciellt program. En tävling arrangerad under det svenska ordförandeskapet skulle ge ytterligare en positiv effekt – ökad förståelse för klasskompisar med invandrarbakgrund.

Ulla-Britt Hagström, Skövde
Lärare och kommunpolitiker
EU-kandidat

Nytt vaccin mot förtryck av kvinnor

2008-10-04T23:19:00.003+02:00

Snart kommer hon till Skövde, Berit Ås– Kvinnan bakom härskarteknikerna. I april i år fyllde hon 80 år och har inte tröttnat på att entusiastiskt delta i den feministiska debatten.

Jag citerar här från Berit Ås exempel från kvinnor hon mött om Härskarteknikerna:

Osynliggörande: Två kvinnor och sju män sitter i sammanträde. Det är arbetsgruppsmöte. En av kvinnorna, Marie, är den som är mest aktiv och kommer med flera förslag på hur företagets nya informationskampanj kan genomföras. Den övriga församlingen sitter mest tyst. Ordföranden Olle begär att de övriga deltagarna ska säga sitt. Då vaknar en av männen till och upprepar exakt det förslag Marie kom med för tjugo minuter sen.
- Jag tycker Bengts förslag låter bra, säger Olle. Kan vi klubba det?

Förlöjligande: Vid ett politiskt nomineringsmöte skickas en karikatyr runt av en medelålders kvinnlig kandidat. Naken. Fniss i bänkarna. Hon blir inte nominerad.

Maud Olofsson ger i nättidningen Sourze ett exempel från svensk politik:
- Min uppfattning är att en statsminister ska hålla sig för god för att i riksdagen väsa till en partikollega: ”Nu är det krig, Maud! Eller fråga mig om jag har problem med vikten när vi är på ett viktigt arrangemang om tillväxt och företagande”.

Undanhållande av information: En kvinnlig journalist i en redaktion är på tvådagarskonferens för att diskutera den dåliga arbetsmiljön. Hon var själv den drivande till att konferensen kommit till i egenskap av facklig förtroendekvinna. Efter en dags ihärdigt manglande säger konferensledaren: - Nu går vi och badar bastu.

Hur du än gör så gör du fel! Berit fick som kvinnlig partiledare höra att hon var slavdrivare när hon drev igenom beslut raskt och bestämt. Hennes efterträdare fick höra att han var stark och beslutsam när han gjorde samma sak. När hon i stället sa: - Låt oss använda gott om tid i denna fråga och höra allas argument, fick hon höra att hon var ens vag ledare, medan hennes efterträdare i motsvarande situation beskrevs som demokratisk. Hur hon än gjorde, gjorde hon fel.

Skam och skuldbeläggning: Kalle har problem i skolan. Kalles ensamstående mamma kommer dit på utvecklingssamtal.
- Hur jobbar du egentligen? Frågar Kalles fröken? Jag tror att Kalle skulle må bättre om du kunde vara hemma med honom mer och hjälpa honom med läxorna.
Kalles mamma har utvecklingssamtal med sin chef:
- Du gör ett bra jobb fick hon höra, men det vore bra om du kunde jobba över lite mer under de perioder då vi har stor orderingång. I ett litet företag som vårt funkar det inte att medarbetarna alltid ger sig av prick klockan fem.

Jämställdhetsvaccin
Min fråga gäller om det är männen eller oss själva vi ska låta vaccineras mot kvinnoförtryck. Säkert både och.

När det gäller våld och sexuella övergrepp handlar det om männen.
När det gäller härskartekniken handlar det mera om att inte låta oss härskas över. Kvinnor måste ta makten. Vi har rätt till halva makten. Ibland är det vi själva som lämnar över den och låter oss hunsas med.

Skuggrapporten ”Kvinna i världens mest jämställda land” – En handbok om kvinnors rättigheter framtagen av CEDAW-nätverket och Sveriges Kvinnolobby 2008, är tråkig läsning för oss kvinnor. Det räcker att jag tar några små exempel:

90 procent av de medel som 2007 avsattes inom regionalpolitiken gick till män och 10 procent gick till kvinnor.

Mäns sjukdomar godkänns som arbetsskador dubbelt så ofta jämfört med kvinnor.

Medan de flesta svenskars hälsa blir allt bättre är unga kvinnors hälsa sämre nu än den var för 10 år sedan. Den största ökningen av psykisk ohälsa återfinns hos kvinnor mellan 16 och 34 år.

Så kom igen, män och kvinnor. Fram för jämställdhet!

När mina valmöjligheter tas ifrån mig

2008-09-14T01:40:00.000+02:00

I veckan fick jag en bok i min hand ” Vi vill inte bli gamla som äldreomsorgen ser ut idag”. Boken är skriven av Berit Rollén och Monika Olin Wikman. Och vem vill bli gammal? Jag sa alltid i början på 90-talet när jag var ordförande för Omvårdnadsnämnden och skapade nya äldreboenden, att vi måste ha plats för en cykel och alla måste få ha badkar. Så blev det aldrig. Jag motionerade i kommunfullmäktige om att bygga omvårdnadshotell, där den enskilde kunde pröva om det kändes bra att flytta hemifrån till annat boende. Där skulle också anhörigvårdare kunna få avlösning för att komma ifrån några dagar. Så blev det inte heller.

Vad vill jag själv ha när jag inte klarar att bo hemma längre? Främst vill jag ha en dator. Därför måste det finnas trådlös bredbandsuppkoppling på våra äldreboenden. Jag vill ha nylagad mat och inte en veckolåda. Jag vill komma ut varje dag. Jag vill givetvis duscha varje dag.

Vad står det då i boken?
Den börjar med en intervju av psykologen Gunnila Masreliez-Steen ”Så vill jag inte sluta mina dagar…”. ”På äldreboendet åldras de gamla tio år på tre månader”. Sveriges Kommuner och landsting gick i ett pressmeddelande ut med att antalet platser i särskilt boende minskat med 22000 under perioden 2000 – 2007. Samtidigt ökade antalet seniorboenden med 246 procent från 12 000 till 28 000. Det blir en total minskning med 6000 platser. Tillfredsställs då våra äldres behov?

Jag undrar hur det kommer sig att vi har mängder med valmöjligheter under livets gång, olika program under gymnasietiden, olika yrkesmöjligheter, olika boendeformer, men när vi blir gamla och inte orkar bo kvar bara blir hänvisade en plats som blir ledig. Vi måste kunna välja hela livet! Hur kommer det sig att kulturutbudet stänger vid särskilda boendeformer för äldre? Om kultur är positivt för hälsan, då behövs den ju ännu mer inom äldreomsorgen.

Huvuddelen, 94 procent av befolkningen över 65 år bor i småhus eller flerfamiljshus. Det är bara sex procent som bor i särskilt boende med behovsprövat bistånd. Skulle vi inte ha råd att ge dem lite extra? Kostnaden för äldreomsorgen utgör cirka 19 procent av kommunens totala utgifter. Jag menar att kostnaden hålls nere på denna nivå beror på att kvinnor solidariskt ställer upp för lägre löner.

Det är dags att vi 40-talister tar itu med frågan och tar makten över våra liv redan nu. Annars går vi från personer med valmöjligheter till personer utan valmöjligheter. En bra början men med olyckligt slut. Så nu springer vi 40-talistloppet till regeringen och talar om hur vi vill ha det. På vägen nyper vi våra kommunledningar i örat.

Varför är det lärarna som ska bytas ut?

2008-08-17T21:38:00.005+02:00

SVT-satsningen på Klass 9 A har onekligen satt sina spår. Den prioriterades vid Lärarförbundets och Lärarnas riksförbunds seminarium i sommarens Almedalen. Producenten Tomas Axelsson ville pröva om Stavros Louca, matematiklärare på Rinkebyskolan skulle göra samma succé i en annan skola. Serien Klass 9 A har inspirerat till att tala om bra och dåliga lärare. Det som kan kännas kränkande för en lärare är att Klass 9 A på Johannesskolan i Malmö fick sina ordinarie lärare utbytta mot några av landets främsta pedagoger. Skulle inte samma resultat ha kunnat nås med pedagogiskt ledarskap för ordinarie lärare? Frågan om rektorer som pedagogiska ledare och inte administratörer kommer på ett bra sätt fram i ljuset.

Den här veckan kommer förväntansfulla elever till skolan. Givetvis kommer också förväntansfulla lärare till skolan. De har förresten redan börjat med organisation och pedagogiskt förberedelsearbete. Alla lärare kan inte och vill inte vara Stavros Louca. Men de vill inte heller bli utbytta.

Klass 9 A hade en miljon tittare varje tisdag. Det visar att TV-tittare tycker att skolan är viktig. Visst är duktiga lärare en framgångsfaktor för skolan. Eleverna ser kunskapsutveckling som en framgångsfaktor. Därför ger lärare och elever tillsammans skolans verksamhet kvalitet.

Klass 6B Meritvärdeskolan

TV-programmet inspirerade mig att skriva en bok från elevernas perspektiv. Omständigheter utanför skolan påverkar i hög grad elevens möjligheter. Ett läsår för eleverna består av 178 dagar. Hela året har 365 dagar.

I boken Klass 9 B Meritvärdeskolan, möter du elever med olika möjligheter att klara grundskolan på ett bra sätt. Kontrasterna är troligtvis större än du väntat dig. Meritvärdeskolan har höga kunskapsmål och ligger bra till i betygsstatistiken. Men ödet visar sig förstöra för Göran, Sofia och Gustav. Ödet ler mera lyckligt för Carl och David. Lärare Munter är elevernas verklige vän och coach. Också han påverkas av ödets nycker.

Boken är skriven som ett inlägg i samhällsdebatten om den svenska skolan. Den kan beställas på www.litenupplaga.se

Innehåll:
- Alla dessa skoldagar
- Jämställdheten i Meritvärdeskolan
- Den bosniska kamraten
- Besök av specialpedagogen
- 9 B:s professorsämne
- Klassens humorist
- Förväntningar på Retorikdagen
- Görans ensamma dagar
- Klassresan
- Eget webbkonto
- Sofia har lämnat klassen
- Gustav och Bassima
- Göran åtalades
- Föräldramötet
- Gymnasieansökningarna
- Idrottsdagen
- Göran och Zeja
- Oscar
- Lärarfesten
- Stipendiediskussionen
- Avslutningsmiddagen
- Fyra olycksdrabbades öden

Den nyfikne brevbäraren FRA

2008-07-25T23:31:00.001+02:00

Inom Posten inrättades en ny regel. Brevbäraren fick möjlighet att granska ett hundra brev per dag. I bestämmelsen ingick att breven inte fick tillslutas. Mottagaren av brevet skulle veta om brevbäraren öppnat det under vägen eller inte.

Det blev uppståndelse bland folket. Det kändes så olustigt att få öppnade brev. Skvallrade brevbäraren vitt och brett om innehållet? Det var alltifrån brevväxling mellan skolelever i olika länder som öppnades, till kärleksbrev och brev som innehöll penningtransaktioner. Det stora samtalsämnet bland folket blev vilka brev som öppnats under postgången och vilka konsekvenser det ledde till.

Givetvis diskuterades också hur de politiker var funtade som kunde inskränka folkets integritet på detta sätt. I kyrkorna gjordes jämförelser med undervisningen om att ”Gud ser allt”, men detta tyckte ju kyrkobesökarna om, för de ville inte synda och visade stor tillit till Gud som ju är en rättvis Gud. Det kändes inte lika tillitsfullt att lita på brevbäraren.

Vart vill jag komma med denna blogg?

Att ha något hemligt
FRA, Försvarets Radioanstalt upprättades 1942 under andra världskriget. Spaningen mot internationell satellitkommunikation inleddes 1976. Från årsskiftet 2009 får FRA rätt att spana mot elektronisk trafik som korsar Sveriges gräns via kabel och Internet, för att söka efter yttre hot. Förtydliganden och kompletteringar till lagen väntas i höst.

FRA spanar efter särskilda urvalsmetoder mot utlandet och polisen nationellt. Men det finns inga lagliga beslut som hindrar FRA att också spana inom landet. Och av tekniska skäl är det mer information än vi tänker på som passerar landets gränser.

• FRA-lagen kan bara prövas om någon avlyssnats av FRA på tvivelaktiga grunder.
• FRA innebär att en underrättelsetjänst får kontrollera vad som helst utan domstolsbeslut.
• FRA är inte skyldigt att upplysa personer att de blivit avlyssnade trots att Artikel 13 i Europakonventionen säger att alla har rätt till en rättslig prövning.
• FRA kommer säkert att prövas i Europadomstolen i Strasbourg efter klagomål från enskilda personer.

Människors integritet hotas av FRA-lagen. Enskilda personer och myndigheter får stor frihet att avlyssna vem de vill. En lag som är till för att skydda mot hot, innebär också ett hot mot en enskild person som aldrig förekommer i brottsliga sammanhang. Som jämförelse är det viktigt att peka på buggningslagen. Den får bara tillämpas efter beslut från åklagare, och den riktar sig mot grova brottslingar.

Kontroll av bloggare
Nu har Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning röstat igenom ett förslag att registrera och kontrollera bloggare. Givetvis är bloggen en styrka för demokratin men det finns en risk att felaktig information sprids. En kvalitetsstämpel på bloggaren ska tala om vem som skriver och varför. Initiativbetänkande ska godkännas av Europaparlamentet den 22 september. Vågar vi fortsätta blogga om ett sådant lagsförslag går igenom?

Hur kontrollerade vill vi enskilda personer bli, även om vi inget har att dölja?

Heja, Folkpartiministrar! Ni är bra!

2008-07-04T20:03:00.000+02:00

Nyamko Sabuni har upprättat en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Hon har fått till stånd en ny diskrimineringslagstiftning. En ny marknadsföringslag har hon också åstadkommit. Nu håller hon på med en strategi för bättre jämställdhet på arbetsmarknaden. På gång är också
en handlingsplan mot prostitution och människohandel. Och en integrationsstrategi, allt detta enligt tidningen NU.

Heja, Sabuni! Under mänga år har ledande politiker arbetat för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Ändå ökar det. Alla människor är lika mycket värda, och då ska ingen diskrimineras på något sätt. Med en jämställd arbetsmarknad där alla får lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter kommer våld och diskriminering att minska. Integrationen kommer att öka. Men det förutsätter att också ungdomar får bättre tillgång till arbetsmarknaden.

Som förälder, lärare och kommunpolitiker vill jag ge dig tio blåklint.

Jan Björklund har skapat en läsa-skriva-räkna-satsning med fokus på årskurs 1 – 3. Lärarlyftet som infördes 2007 är en satsning med fortbildning för 30 000 lärare. Tydliga mål i trean kontrolleras med nationella prov. Det finns rätt att flytta mobbare, splittra gäng och beslagta mobiltelefoner. En gymnasial lärlingsutbildning startar i höst. På gång är lärarlegitimation och tydligare behörighetsregler för lärare och en gymnasiereform som lyfter yrkesutbildningen. Det kommer att införas en sexgradig betygsskala med fler steg i betygsskalan. En ny skollag ger tydligare disciplinära befogenheter, allt detta enligt tidningen NU.

Heja, Björklund! Du har på allvar tagit tag i de grundläggande kvalitets- och garantifrågorna för elevernas bästa. Ditt framträdande i Skövde fick högt beröm och nya frågor väcktes. Det är nödvändigt med tydliga mål. Hoppas att du kommer att lyckas bättre med den gymnasiala lärlingsutbildningen än dina företrädare. Vi väntar också med spänning på den nya gymnasiereformens möjligheter.

Som förälder, lärare och kommunpolitiker vill jag ge dig nio blåklint, mest för det nya betygssystemet, men drar bort en för mobiltelefonen, som är viktig för vissa elevers trygghet och som kan vara ett medel för teknisk utveckling för andra. En blåklint försvinner också för att jag är så otålig på att snabbt få ta del av de nya förändringarna i skolan.

Lars Leijonborg har gjort en kvalitetssatsning på högskolans grundutbildning. Det lönar sig att läsa fördjupningskurser i matematik, språk och kurser som har särskild betydelse för den sökta utbildningen. Speciallärarutbildningen har återinförts. På gång är reformering av lärarutbildningen och avskaffande av kårobligatoriet. En forskningsproposition med en ett mål att offentliga medel till forskning ska uppgå till en procent av BNP läggs i höst, allt detta enligt tidningen NU.

Heja, Leijonborg och tack för ditt framträdande på Högskolan i Skövde. Du kommer att höja statusen för matematik och språk redan i grundskolan genom det nya antagningssystemet. Tack för att du ser över lärarutbildningen som skiftar så på olika håll i landet. Det är mycket angeläget att få fler sökande till lärarutbildningen. Hoppas att du kan dra de kommuner i örat som drar ned på speciallärare och tror att de genom detta gör stora besparingar.

Som förälder, lärare och kommunpolitiker vill jag ge dig åtta blåklint.

Cecilia Malmström har undertecknat det nya Lissabonfördraget. Hon har fixat ett 18-månadersprogram för Frankrike, Tjeckien och Sverige för att få ett gemensamt långsiktigt program för hela ordförandeperioden om 18 månader. Hon har hållit på sedan december 2006 med att diskutera EU-frågor med kommun- och landstingspolitiker. Hon har genomfört en mängd bilaterala möten med EU-ländernas regeringar. Propositionen om det nya Lissabonfördraget är på väg till riksdagen. Förberedelser för det svenska ordförandeskapet är på gång. Svenska institutet för europapolitiska studier ska få en ny ledningsstruktur, allt detta enligt tidningen NU.

Heja, Malmström! Hoppas att du kommer att lyckas bättre att få svenska folket att engagera sig för EU-frågorna än dina företrädare. Hoppas att den nya ledningsstrukturen gör att EU-frågorna blir intressanta och mera lättförståeliga också inom skolans värld.

Som förälder, lärare och kommunpolitiker vill jag ge dig sju blåklint.

Ulla-Britt Hagström

Föräldrar - gå med i Hem och skola

2008-06-29T19:39:00.000+02:00

Vilket stöd har våra ungdomar? Föräldrarnas? Skolans? Arbetsmarknadens? Kommunens? Alla samlade krafter behövs för att ge stöd till barn och ungdom. Allra viktigast är givetvis föräldrarna. Samverkan mellan hem och skola är mycket viktig. Tyvärr har Riksförbundet Hem och Skola minskat som rikstäckande rörelse och har nu cirka 26 000 medlemmar. Samverkan sker med Föräldraalliansen som finns i Stockholm och Göteborg samt med Barnverket och Tidskriften Aktiva med god information. I Västra Götaland finns drygt 350 medlemmar. Alldeles för lite.

Jag minns att min rektor för ett antal år sedan påtalade förvåning över att föräldrar som skulle kunna vara Sveriges största folkrörelse avstod från detta. Jag har efter det uttalandet själv som lärare funderat mycket på varför det är så. En så stor folkrörelse skulle ju verkligen ha pondus att förbättra skolans kvalitet. Vi skulle också sluppit en del av de reformer som lett till försämring av skolan.

Hem och Skola har en lång historia. 1941 bildades målsmännens förening, 1945 gick lokala föräldraföreningar samman i en riksorganisation och 1968 byttes namnet till Riksförbundet Hem och Skola. Förbundet växer nu igen. Men det är en stor utmaning att nå upp till de 450 000 medlemmar som tidigare gjorde Hem och Skola till Sveriges största folkrörelse.

Kommunalt föreningsstöd
En satsning på kommunalt föreningsstöd till Hem och Skola i budgetplaneringen skulle innebära en stimulans. Det är verkligen ett gott exempel på volontärverksamhet som utvecklar den sociala ekonomin till kommunens fördel. Att med kommunalt stöd visa att föräldraverksamhet är lika viktig som kultur och idrott, skulle leda till större engagemang. Riksförbundet Hem och Skola arbetar starkt för att stärka föräldraskapet. Kampanjer drivs för Rökfri ungdom och Nolltolerans mot mobbning. Förbundet ställer krav på regeringen om föräldrainflytande i lokala skolstyrelser och förhandlingar pågår. Det ger pondus när många föräldrar står bakom.

Regeringen agerar
Regeringens arbetslinje som gett goda resultat har hittills missat ungdomarna. Här skulle verkligen en föräldrarörelse behövas som påtryckningsgrupp. Ungdomsarbetslösheten har bara minskat från 22 procent för tre år sedan till 19 procent nu. Man kan jämföra med Nederländernas sex procent, Norges sju och Japans åtta. Vi är bara snäppet bättre än Polen och Kroatien. Andelen tillfälligt anställda ungdomar ligger i Sverige på 41 procent. Snittet för OECD-länderna är 25 procent. Dessa uppgifter har docent Per Skedinger på Institutet för Näringslivsforskning kommit fram till. Ett steg är att regeringen nu väljer att sänka arbetsgivaravgiften Det nya förslaget innebär ytterligare sänkningar av arbetsgivaravgifterna för unga fr.o.m. den 1 januari 2009. Den ska omfatta alla under 26 år.

En långtidsarbetslös 20-åring kan lätt förlora sitt självförtroende. Även om en ung människa passerat myndighetsåldern och förväntas stå på egna ben, borde siffror på 19 procent ändå fått räldrar att reagera. En stark grupp behövs för att vända på denna negativa utveckling för våra ungdomar.

Du som är förälder – fråga efter din närmaste Hem och Skolaförening. Det är viktigt att du blir medlem.

Ulla-Britt Hagström (Fp)
Kommunpolitiker, lärare

Vardagspolitik

2008-06-23T08:54:00.000+02:00

Har jämställdheten i skolan blivit bättre?

Jag heter Ulla-Britt Hagström och kommer att blogga om upplevelser från vardagspolitiken. Jag är lärare och känner starkt för jämställdhetsfrågor inte minst i skolan.

ENKÄT OM JÄMSTÄLLDHET TILL ELEVER
ÅRSKURS 7, NN-SKOLAN

JÄMSTÄLLDHET i skolan innebär att skolan skall ge flickor och pojkar likvärdiga villkor och förutsättningar att upptäcka, pröva, och utveckla sin fulla potential som människa. Det förutsätter kunskaper om skillnader, likheter och olikheter mellan könen och könstillhörighetens betydelse i skolan.

Tjejer - 65 personer
Killar - 65 personer
Dessa har besvarat enkäten.

Siffrorna inom parentesen är tjejernas procentandelar

Tror du att det har betydelse om du är tjej eller kille
när du väljer tillvalsämnen?
JA 18,5(18,5) - NEJ 81,5(81,5)

Tror du att det har betydelse om du är tjej eller kille
när du väljer program till gymnasieskolan?
JA 26,2(29,2) - NEJ 73,8(70,8)

Tycker du att jämställdhet diskuteras i skolan?
JA 40,0(38,5) - NEJ 58,5(61,5)

Märker du att lärarna ser olika på jämställdhetsfrågan
inom olika ämnen?
JA 43,1(58,5) - NEJ 55,4(38,5)

Skulle du vilja ha särskilda tjej- och pojkgrupper
i något eller några ämnen? JA 26,2(55,4) - NEJ 73,8(44,6)

Tror du att ditt självförtroende skulle öka i en särskild
tjej- eller killgrupp?
JA 24,6(50,8) - NEJ 70,8(44,6)

Tycker du att undervisningen mest riktar sig till tjejer?
JA 15,4(10,8)NEJ 84,6(89,2)

Tycker du att undervisningen mest riktar sig till killar?
JA 12,3(10,8)- NEJ 84,6(87,8)

Har du mer respekt för en kvinnlig lärare än en manlig?
JA 15,4(15,4) - NEJ 83,1(84,6)

Har du mer respekt för en manlig lärare än en kvinnlig?
JA 66,2(27,7) - NEJ 33,8(66,2)

Kan tjejer bli lika duktiga som killar i teknik?
JA 72,3(89,2) - NEJ 26,2(10,8)

Kan killar bli lika duktiga som tjejer i språk?
JA 89,2(86,2) - NEJ 9,2(13,8)

Har du upplevt att tjejer och killar ibland inte förstår
varandra för att tjejer och killar talar olika språk?
JA 56,9(38,5) - NEJ 43,1(56,9)

Har du någon gång blivit kränkt just för att du
är kille eller tjej?
JA 16,9 (15,4) - NEJ 80,0(84,6)

Tycker du att jämställdheten blivit bättre i skolan
sedan du började första klass?
JA 50,8(66,2) - NEJ 46,2(32,3)

Är det överhuvudtaget viktigt att diskutera
jämställdhet i skolan?
JA 70,8(81,6) - NEJ 29,2(15,4)

Tycker du att lärarna behöver lära sig mer
om jämställdhet?
JA 67,7(72,3) - NEJ 29,2(24,6)

Tycker du att eleverna behöver lära sig mer
om jämställdhet?
JA 61,5(75,4) - NEJ 33,8(21,6)

Klassrumsforskningen visar att: (markera i rutan för ja om du tycker att det stämmer på NN-skolan, i rutan för nej om det inte stämmer)

Pojkarna får mer uppmärksamhet av lärarna.
JA 27,7(40,0) - NEJ 70,8(58,5)

Pojkarna upptar större delen av elevtiden.
JA 27,7(56,9) - NEJ 67,7(41,5)

Pojkarna tilltalas på annat sätt av lärarna.
JA 60,0(60,0) - NEJ 33,8(38,5)

Tysta pojkar aktiveras,
tysta flickor negligeras av lärarna.
JA 35,4(44,6) - NEJ 60,0(55,4)

Undervisningen anpassas mer till pojkarnas intressen.
JA 15,4(20,0) - NEJ 83,1(75,4)

Duktiga pojkar har mest och duktiga flickor minst
kontakt med läraren.
JA 32,3(29,2) - NEJ 64,6(70,8)

Pojkar uppfattas som mer intressanta av lärarna.
JA 26,2(23,1) - NEJ 66,2(75,4)

Lärarna vet mer om sina pojkelever.
JA 55,4(41,5) - NEJ 43,1(58,5)

Denna undersökning gjorde jag för några år sedan. Tror du att siffrorna har förändrats tills idag? Själv tror jag att de bara förändrats marginellt. Det är därför jag med glädje ser fram emot regeringens jämställdhetssatsning på skolan.

Ulla-Britt Hagström

E-post: ulla-britt.hagstrom@liberal.se

Blogglista.se