Vilket stöd har våra ungdomar? Föräldrarnas? Skolans? Arbetsmarknadens? Kommunens? Alla samlade krafter behövs för att ge stöd till barn och ungdom. Allra viktigast är givetvis föräldrarna. Samverkan mellan hem och skola är mycket viktig. Tyvärr har Riksförbundet Hem och Skola minskat som rikstäckande rörelse och har nu cirka 26 000 medlemmar. Samverkan sker med Föräldraalliansen som finns i Stockholm och Göteborg samt med Barnverket och Tidskriften Aktiva med god information. I Västra Götaland finns drygt 350 medlemmar. Alldeles för lite.
Jag minns att min rektor för ett antal år sedan påtalade förvåning över att föräldrar som skulle kunna vara Sveriges största folkrörelse avstod från detta. Jag har efter det uttalandet själv som lärare funderat mycket på varför det är så. En så stor folkrörelse skulle ju verkligen ha pondus att förbättra skolans kvalitet. Vi skulle också sluppit en del av de reformer som lett till försämring av skolan.
Hem och Skola har en lång historia. 1941 bildades målsmännens förening, 1945 gick lokala föräldraföreningar samman i en riksorganisation och 1968 byttes namnet till Riksförbundet Hem och Skola. Förbundet växer nu igen. Men det är en stor utmaning att nå upp till de 450 000 medlemmar som tidigare gjorde Hem och Skola till Sveriges största folkrörelse.
Kommunalt föreningsstöd
En satsning på kommunalt föreningsstöd till Hem och Skola i budgetplaneringen skulle innebära en stimulans. Det är verkligen ett gott exempel på volontärverksamhet som utvecklar den sociala ekonomin till kommunens fördel. Att med kommunalt stöd visa att föräldraverksamhet är lika viktig som kultur och idrott, skulle leda till större engagemang. Riksförbundet Hem och Skola arbetar starkt för att stärka föräldraskapet. Kampanjer drivs för Rökfri ungdom och Nolltolerans mot mobbning. Förbundet ställer krav på regeringen om föräldrainflytande i lokala skolstyrelser och förhandlingar pågår. Det ger pondus när många föräldrar står bakom.
Regeringen agerar
Regeringens arbetslinje som gett goda resultat har hittills missat ungdomarna. Här skulle verkligen en föräldrarörelse behövas som påtryckningsgrupp. Ungdomsarbetslösheten har bara minskat från 22 procent för tre år sedan till 19 procent nu. Man kan jämföra med Nederländernas sex procent, Norges sju och Japans åtta. Vi är bara snäppet bättre än Polen och Kroatien. Andelen tillfälligt anställda ungdomar ligger i Sverige på 41 procent. Snittet för OECD-länderna är 25 procent. Dessa uppgifter har docent Per Skedinger på Institutet för Näringslivsforskning kommit fram till. Ett steg är att regeringen nu väljer att sänka arbetsgivaravgiften Det nya förslaget innebär ytterligare sänkningar av arbetsgivaravgifterna för unga fr.o.m. den 1 januari 2009. Den ska omfatta alla under 26 år.
En långtidsarbetslös 20-åring kan lätt förlora sitt självförtroende. Även om en ung människa passerat myndighetsåldern och förväntas stå på egna ben, borde siffror på 19 procent ändå fått räldrar att reagera. En stark grupp behövs för att vända på denna negativa utveckling för våra ungdomar.
Du som är förälder – fråga efter din närmaste Hem och Skolaförening. Det är viktigt att du blir medlem.
Ulla-Britt Hagström (Fp)
Kommunpolitiker, lärare
