Birgitta Ohlsson – Men var e brudarna? (Cirka 300 närvarande)
Birgitta Ohlsson, förbundsordförande för Liberala Kvinnor inledde lördagen den 5 september i andrakammarsalen, Sveriges Riksdag under temat Men var e brudarna? Hon höll en historisk exposé från 1958 och talade om Löjets, Förargelsens och Accepterandets faser. Citatet ”för 120 år sedan ansågs korridorerna i riksdagshuset för trånga för kvinnor” där kvinnors klädsel används emot oss, balanserades med beröm till Fredrik Borg som vågade driva kvinnofrågor. Kvinnor som ledare från Sri Lanka, Indien, Israel, England och Norge nämndes. Nya Zeeland var första landet i världen med att ge kvinnor rösträtt. Ett land saknar nu rösträtt för kvinnor– Förenade Arabemiraten.
Endast tolv av 189 länder leds av en kvinna. 17 procent av världens riksdagsledamöter är kvinnor. Angela Merkel är den enda ledaren för en regering i världen. Av svenska VD från Veckans Affärer kommer kategori kvinnor först på plats nummer 11.
Birgitta avslutade sitt inlägg med att hänvisa till Elisabeth Tham 1921:
” att våga stå för en mening även om den inte är populär för att förändra framtiden”.
Bengt Westerberg – Varannan damernas – så blev Sverige bäst i test
Bengt Westerberg, f d folkpartiledare och jämställdhetsminister, numera ordförande för Röda Korset öppnade med Folkpartiets grundprincip för 40 år sedan – ”varannan damernas”. Han konstaterade att nu äntligen också moderaterna kommit fram till denna princip. Den statliga utredningen ”Varannan damernas” tillsattes av honom. Att kvotera i partiet internt var enda möjligheten till ökad jämställdhet bland beslutsfattare. Tyvärr saknas fortfarande mekanismen för kvinnor på förstaplats i de valkretsar som endast har en riksdagsplats.
”Varannan damernas” fungerar i proportionella valsystem. England har svårare med majoritetsval i enmansvalkretsar. Frankrikes nationalval ger endast 17 procent medan de lokala valen med proportionellt valsystem går bättre. Kvotering är alltid kontroversiellt.
Bengt Westerberg gav ett antal exempel för utvecklingen för jämställdhet. Han hänvisade också till Lena Wängneruds forskning. Personligen hade han blivit väckt för frågan genom Maktutredningen 1990, där bl a Yvonne Hirdman visade på könens isärhållande med den manliga normens klimat. Till och med moderskapsförsäkringen ansågs diskriminerande mot män. – Det har aldrig uttalats att ”män försatte fruar i en tvångssituation genom att inte vilja ha pappa-ledighet för barn”, menade Bengt Westerberg. Som jämställdhetsminister på 90-talet stred han för pappa-kvot, men när landsmötet antog förslaget skedde det på bara fem rösters marginal. Ingemar Mundebos utredning om lönediskriminering var ovärderlig för utvecklingen. Pappakvot i föräldraförsäkringen blir normerande. Kvotering är ibland nödvändig för att bryta mönster, även om kvotering ogillas. För att nå ut i samhället måste jämställdheten börja i hemmet.
- Allt tyder på att det behövs kvotering i näringslivet för att bryta konserverande mönster, avslutade Bengt Westerberg.
Drude Dahlerup – 17% kvinnliga politiker globalt – så krossar vi världspolitikens glastak
Drude Dahlerup – professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet började med att siffran 17 procent nu tangerade 18 procent, vilket betyder att männen sitter på 82 procent av makten i världen. Drude hade två utgångspunkter för sitt tal:
- Norden ligger bäst i världen när det gäller jämställdhet.
- Det går ständigt framåt med jämställdhet.
Var betyder då glastaket? En metafor, en bild på strukturella barriärer eller strukturell diskriminering? Är det kvinnorna eller institutionen som är problemet?
När Norge öppnade för kvotering till bolagsstyrelser finns redan flera danska och svenska kvinnor där. Det handlar om rekrytering.
Topplistan för kvinnor i nationella parlament börjar med Rwanda på 56,3 %, Sverige på 47,3 %, Sydafrika på 44,4 %, Cuba på 43,2 %, Island på 42, 9 % följt av Finland, Argentina, Costa Rica, Norge, Danmark, Angola, Belgien, Nederländerna, Spanien till Mozambique på 34,8 % osv. I ett världssnitt hamnar nordiska länder på 42,0 %, Europa på 19,3 %, Amerika på 20,5 %, Afrika/Asien på 18,3 % och arabvärlden på 9,7 %. I Sydamerika händer mycket just nu. 50 länder har könskvotering i konstitution eller vallag. Den intresserade kan läsa mera under Women, Quotas and Politics – www.quotaproject.org
Vid Beijing-plattformen fastslogs att kvinnorepresentationen inte stiger med någon historisk nödvändighet. Backlash kan förekomma. Vid frågor till politiska konstellationer har visats att 7 % för Left parties inte tycker att jämställdhet är viktigt, medan siffran för Center parties (liberala) ökar till 18 % och för Right parties hela 48 %.
En könsneutral kvotering sätter minimum och maximum för båda könen ex 40 – 60 %. Frivillig partikvotering gäller i t ex Sverige, Norge, Tyskland och Sydafrika. Lagstiftning gäller i Argentina, Belgien, Spanien och Frankrike. ”Reserved seats” gäller i Rwanda, Uganda och lokalt i Indien. Makedonien tillämpar också kvotering för etnicitet. I Belgien anses att två toppnamn inte kan vara av samma kön, Spanien använder grupp om fem platser som inte kan vara av samma kön medan man i Frankrike kan sätta de 50 procenten avsedda för kvinnor på icke valbara platser. Frankrike, Italien, Spanien och Belgien har också kvotering till EU-parlamentet.
Sanktioner som förekommer är att listan underkänns av valmyndighet. Detta gäller i Spanien, Slovenien och lokalt i Frankrike. I Belgien betraktas namn som strider mot reglerna obefintliga av valmyndigheten. Portugal har böter genom att partistöd reduceras liksom Frankrike på nationell nivå.
En annan sida av utvecklingen för jämställdhet handlar om vilka kvinnor som representerar. Det kan tyckas jämställt i parlamentet men kvinnorna saknar makt. Makten måste följas av verklig makt. Skräckexempel finns på att män tar in ”menlösa” kvinnor. Rekryteras feminister eller icke feminister?
Drude Dahlerup avslutade med att fastslå att kvotering är en del i demokratiseringsprocessen.
Mia Törnblom – Kvinnor, makt och självkänsla – så blir du stark, säker och synligMia Törnblom, personlig utvecklare och författare lockade till många glada skratt och applådåskor från de cirka 300 åhörarna. Hon entusiasmerade på ett levande sätt för att visa på betydelsen av självkänsla och självförtroende i stället för att tvivla på sin egen kompetens. Hon förklarade självkänsla som att vara=egenvärde och självförtroende som göra=prestationer. Problemet menade hon är att vi tror att vi är det vi gör. I stället för att inse att vi har samma värde oavsett om vi gjort succé eller det blivit ett fiasko. Hon jämförde med konditionen som en färskvara och menade att självkänsla är själens kondition. Vi måste göra insättningar på vårt Må Bra-konto. Det handlar om att ”fylla på” innan vi behöver ”ta ut”. Den som har noll av självkänsla på kontot har ingen kredit att söka. Mia menade också att skitsnack om andra står i direkt proportion mot vår självkänsla.
Som människor har vi cirka 65 000 tankar i genomsnitt per dygn Mer än 95 % av det som vi tänker idag är samma som igår. Därför uppmanade Mia oss att byta ut gamla tankar. Våra tankar blir nämligen våra känslor och handlingar. Hon menade att det är en omodern tanke att känna sig otillräcklig. Det är när vi känner att vi inte räcker, inte duger som vi ”springer in i väggen”. Det är därför bättre att ljuga för oss själva tills vi tror på det. Det är inte farligt att jobba, det farliga är hur vi tänker. Med en låg självkänsla går det inte att lyfta sig själv. Därför måste man bekräfta sig själv. Först måste man lära sig att bekräfta sig själv för att kunna ta emot bekräftelse av sin chef. Ett råd från Mia är att skriva ned tre bra saker om dig själv varje kväll. Mia Törnblom avslutade med att den svenska Jantelagen gör att den som är snål mot sig själv också blir snål mot andra.
Berit Ås – Härskarteknikerna – så överlever du politikens minorBerit Ås, Norges första kvinnliga partiledare och kvinnan bakom härskarteknikerna är nu 82 år. Hon inledde med orden Modig och Klok. Hennes genomslag med härskarteknikerna handlar om:
- Osynliggörande
- Förlöjligande
- Undanhållande av information
- Dubbelbestraffning
- Påförande av skuld och skam
Hon menade att det är viktigt att förstå hur man får igenom ett budskap. Känsla och det som ska förmedlas går ihop. Därför behövs retorik och rörelser. Kroppsspråksteorin är därför viktig.
När forskare jämförde fyra miljoner ord från talarstolen i Sveriges Riksdag och tog ut tio procent fann de att 470 ord av män handlade om företag, industri och produktion medan 620 ord av kvinnor handlade om barn och utbildning.
Berit Ås menade att jämställdheten i Norge är på tillbakagång. Kvinnor blir fattigare och män blir rikare. Hon avslutade med att konstatera att det idag handlar om ett stort bakslag i Skandinaviska länder.
Boken om Berit Ås – Förbannad är jag ganska ofta – rekommenderas.
Eva Franchell – I skuggan av makten – så ses kvinnorna vid makten
Eva Franchell, medarbetare till Anna Lindh och författare till ”Väninnan” berättade om hur kvinnor blir bemötta vid den verkliga makten. Anna Lindh kunde namnen på alla sina medarbetare liksom FN:s Kofi Annan. Hon hade styrkan att koppla bort sig själv för att ta in andra. Uttryck från en ambassadör som ”Ah, hon har i alla fall snygga ben” kunde i början möra Anna Lindh som utrikesminister.
Anna visade sig vara en god förhandlare i Kyoto. Hon positionerade politiken väl men hade i början ett komplicerat förhållande till statsrådsberedningen. Mediebevakningen och mediernas ranking gav Anna Lindh auktoritet. Ändå blev attityden till män och kvinnor tydlig. Anna presenterades ofta som en skrattande, leende kvinna i stället för den allvarliga kvinna hon var. Efter sin död nämndes hon politiskt i samband med skulden för utvisningen av egyptiern och egentligen inte mycket för allt positivt hon uträttat. Hennes död associerades till en shoppingtur för att få ett mord i regeringskansliet att hamna i bakgrunden.
Eva Franchell avslutade med en stor framgång för en kvinna som i slutet blev förknippad med en olycka.
Anita Jekander och Pia Brandelius – Med list och lust – så når du makten och härligheten
Anita Jekander och Pia Brandelius, författare och journalister började med tolkningen av kvinna och man. I en synonymbok stod Kvinna: Motsats till man, men för Man: Person av manskön som lämnat ungdomsåren. Motsats: Kvinna. Ord som manbar, viril, karlavuren, dristig står mot feminin, mjuk, moderlig, vek. Så sent som 1992 kunde man läsa i Svenska synonymer: Karl, mansperson, Adam, Skapelsens herre och Eva, jungfru, dam, fruntimmer, madonna, hora liksom manlig, stolt och kaxig men moderlig och veklig.
Anita och Pia visade på betydelsen av kroppsspråk som 60 %, röst som 30 % och innehåll som 10 %. Kvinnor äger en tredjedel av det offentliga samtalet. Medan männen säger att – vi bör, säger kvinnor – borde vi inte?
Anita och Pia hade flera intressanta exempel:
De tog en jämförelse från polisledning där kvinnor kritiserats men där Karin Götblad hade koll på läget och löste mordet medan Hans Holmér inte lyckades. De visade från Viveka Adelsvärds forskning vid Linköpings universitet från bandade anställningsintervjuer där kvinnor trodde att de pratat för mycket, medan männen inte förstod frågan. De tog också upp om hur Kvinnoförbundens gemensamma frågor i Alliansen fått tvärstopp hos partisekreterarna. De tipsade också på rapporten Jämställd- röster från Riksdagen 2005 och talmannen Birgitta Dahls kvinnliga nätverk.
Anita och Pia avslutade med frågeställningen om den svårmätbara gränsen mellan diskriminering och kränkning.
Ulla-Britt Hagström tackar för en mycket välplanerad och givande konferens.
