Nej till drastiska hastighetssänkningar i Skaraborg
För miljöns och bilisternas bästa är det mycket bekymmersamt att de skaraborgska vägarna anses i så dåligt skick att hastigheten sänks till 80 km/h på vägsträckor om hela 50 mil. Hastighetssänkningen kommer att leda till runt tio procents längre restid för våra arbetspendlare. Detta motverkar arbetet för tillväxt med större arbetsmarknadsregioner. Kollektivtrafiken i Skaraborg kan inte tillgodose den tidssnåla förflyttning till och från arbetet som medborgarna önskar. Förslaget är alltför tufft för Skaraborgs utveckling.
Trafiksäkerhet
Att främja trafiksäkerhet är mycket viktigt. Jag anser att vägarna måste förbättras för att kunna hålla normen 90 km/h som våra bilister hittills är vana vid. Samtidigt har däckstandarden ökat, vilket i de flesta fall kan kompensera för att behålla hastigheten om 90 km/h. Satsningen på mitträcken måste fortsätta. I Skaraborg finns förhållandevis många korsningar. Här kan olika typer av ”vägfickor” skapas för att undvika hastighetssänkning. I kärvt finansiella tider kan olika arbetsmarknadsprojekt användas.
Jag anser att Vägverkets förslag innebär alltför många olika hastighetsgränser. Det blir rörigt för flera bilister. Den drastiska försämringen för Skaraborgs bilister kan leda till otålighet och att efterlevnaden av hastighetsgränserna försämras. En större del av polisens arbetstid går då åt till övervakning.
Tänk om!
Jag uppmanar Vägverket att se över hastighetsgränserna för det skaraborgska vägnätet en gång till. Behåll 90 km/h på sträckorna Skövde mot Falköping, Skövde mot Töreboda, Skövde mot Axvall/Varnhem, Skövde mot Tibro utom vissa delsträckor, Falköping mot Åsenkorset, Vara, Falköping mot Ulricehamn, Hjo mot Jönköping, Borgunda mot Tidaholm med flera sträckor. Sänkningen kan gälla korta delsträckor. Genom att hastigheten sänkts på gamla E 20 från Lundsbrunn till Götene från 90 km/h till 70 km/h har också trafiken minskat betydligt genom förflyttning till andra vägsträckor.
Investeringsplan för infrastrukturen i regionen
Först kan det konstateras att de totala investeringarna i vägar borde vara betydligt mer omfattande än vad som framgår av förslaget. Bilisterna i Skaraborg och Västra Götaland erlägger betydande skatter och avgifter för sin möjlighet att kunna transportera sig.
En beräkning av de totala skatterna från biltrafiken i Västra Götalandsregionen visar att vi betalar omkring 14 miljarder kronor per år. För den aktuella planeringsperioden skulle detta innebära intäkter till staten på 168 miljarder.
Detta ska ställas mot de knappt 4 miljarder kronor som ligger i det nu aktuella förslaget till regionala väginvesteringar.
Jag anser att bilisterna i Skaraborg behöver betydligt bättre vägar för att trafiksäkerhet, miljö och framkomlighet skall kunna säkras.
Många är mycket missnöjda med de prioriteringar som är gjorda. Även om 125%-alternativet går igenom fördelas enbart 152 mkr. till Skaraborg fram till 2015 (utöver några mindre delar som ingår i potterna för området).
Vägåtgärderna i 100%-alternativet upptar fram till 2018 enbart förbifart Lidköping med 206 mkr. Detta objekt är välkommet men det är nödvändigt att det kommer in i en tidigare planering såsom det framgår av 125%-alternativet.
Att väg 49 Axvall-Varnhem är framflyttad till mycket sent i planeringsperioden är absolut inte acceptabelt med tanke på den trafiksituation som råder på denna viktiga väg.
Det saknas dessutom ett flertal vägsträckor som är särskilt trafikfarliga och borde ingå i investeringsplanen. Det gäller exempelvis väg 49 Skövde-Karlsborg, väg 200 Töreboda-Skövde, väg 202 Töreboda-Karlsborg, väg 26 sträckan Mariestad-Gullspång samt sträckan Falköping-Jönköping. Även genomfarten i Grästorp på väg 47 borde åtgärdas inom rimlig tid.
Sagan om E20
Att Sverige inte har råd att bygga en motorväg mellan sina två största städer måste vara en myt. Eller är alla viljeyttringar om E20 från höga politiker bara välvilliga ord? För visst måste väl intresset finnas. Industrin i Västra Götaland, Handelskammaren, kommun- och regionföreträdare har samma budskap – E20 står i fokus. Men i regeringens inriktningsproposition lyser fortfarande E20 med sin frånvaro.
Sagan om E20 har pågått i decennier. ”När det gäller E20 är det utskottets uppfattning att inga åtgärder bör vidtas som hindrar att även sträckan Göteborg – Örebro på sikt kan uppnå motorvägsstandard”, menade riksdagens utskott i början av 1990-talet. År 1994 hade riksdagen tolkat Vägverkets förslag om att hela vägen E20 skulle byggas ut till motorväg på sådant sätt att ”betydande effektivitetsvinster kan uppnås om vägsträckan på sikt byggs ut till motorvägsstandard.
Men innan första spadtaget för sträckan Lundsbrunn – Holmestad kunde tas, hade såväl kommunen som regionen gått in med resurser. Tyvärr är fortsättningen ett luftslott och tycks så förbli. Västra Götalandsregionen har under några år haft en politisk enighet om prioritering, men inga spår efter E20 ses från nationellt håll inom rimlig tid.
Kring E20 finns många företag som är beroende av snabba kommunikationer. Här har Sveriges ekonomi möjlighet att växa. Vägverket missar hela E20 under planperioden 2010 – 2019. Hur är det rimligt att E20 inte kan få motorvägs- och fyrfältsstandard fram till år 2019? En väg som också är transitled för trafik från Finland och Baltikum till Europa via Danmark. Hela förfaringssättet känns som en saga med ett olyckligt slut. Säkerheten måste snarast höjas på den starkt trafikerade E20.
