Blanda inte ihop religionsfrihet med religionlöshet

En ny debatt förs om kristendomen ska ha en särställning i ämnet religionskunskap. Under lång tid har det förekommit krafter som vill tona ned kristendomens roll inom religionsämnet. Vid millennieskiftet pågick en sådan debatt i riksdagen. Skolverket nämnde inte överhuvudtaget ordet kristendom i kursplaneförslaget. Remissinstanser som Svenska kyrkan hade inte tillfrågats. På den tiden var jag riksdagsledamot och ställde frågan till skolministern om vilka åtgärder hon skulle vidta för att efterhöra de religiösa företrädarnas synpunkter på kursplanen. Den samlade kritik som uppstått ledde till att Skolverket kontaktade fler remissinstanser och förbättrade kursplanen något.

Kristendomen som bas
Min åsikt är att eleverna ska få en grund i kristendomens värderingar. Om eleverna inte har kunskaper om Sveriges nationella religion, har de ingen bas att stå på för att ta till sig innehåll och värderingar från olika religioner. Ett smörgåsbord innehåller alltid bröd, något att lägga pålägget på. Sedan råder full valfrihet. Hela vår kultur bygger på demokrati och den tradition som förvaltats av kristen etik och västerländsk humanism. Ledare för andra religioner i Sverige håller med om att det är lättare att utöva sin religion om kristendomen har en särställning.

Jämförelser
Varför inte jämföra med andra ämnen i skolan? Om Skolverket skulle ta bort tiobasen i matematik för att eleverna fritt skulle kunna välja fembas eller tvåbas skulle det uppstå förvirring. Om gränserna på kartan tas bort i geografiundervisningen skulle det bli svårt för eleverna att möta och förstå kulturen i olika länder. Årtalen behövs för att bygga upp kronologin i historia. Om periodsystemet i kemi tas bort skulle atomer och molekyler hänga i luften. Eller om notsystemet i musiken tas bort skulle tonerna hänga fritt. Samma gäller för satsbyggnaden i svenska. Språket skulle tappa sin struktur. Rörelsen är viktig som bas i ämnet idrott och hälsa. När en kursplan tar bort kristendomen, den religion som den kristna traditionen i Sverige vilar på, försvinner också religionsfriheten att välja eftersom det i stället landar i en slags otydlig religionslöshet.


Nedtonat
Bibelns betydelse för att förstå det svenska kulturarvet har successivt tonats ned. Den nya bibelöversättningen som riksdagen lämnade till svenska folket fick inget genomslag i den svenska skolan. Ett tag skulle ordet kristendom bytas mot ”abrahamitisk tradition”, något som skulle gjort kristendomen helt svårförståelig. Om man tänker ”öga för öga” och ”tand för tand” och vill nå det demokratiska målet att fokusera på människors lika värde med omsorg om de svaga, blir det förvirrande. Alla ställer upp på ”den gyllne regeln” eller ”kärleksbudet”. Den icke-konfessionella skolan undervisar inte i religion utan om religion. Att undervisa om kristendomen innebär att ge eleverna möjlighet till kunskaper som underlättar ett eget val – för eller emot? Kristendomen ger också en bas för att kunna jämföra och ta ställning till andra religioner.



Ulla-Britt Hagström, Kristna Liberaler Folkpartiet, Skövde