Den snabba utveckling skolan befinner sig i ställer stora krav på välutbildade lärare som skapar god kontakt med eleverna. Skolans elever är morgondagens vuxna, vår framtid. Dagens lärare sliter hårt för att stödja och motivera elever att studera för goda kunskaper. De vill också ha tid för att skapa goda kontakter med elevernas föräldrar. Lärarna är en yrkeskår som gör berömvärda insatser. De lämnar inte yrkesrollen åt sitt öde när skoldagen slutar.
Det maktspel som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) tillsammans med skolchefer nu visar, underlättar inte önskemålen om att få de bästa att välja läraryrket. Det är olyckligt att på detta sätt försöka köra över en hel yrkeskårs vilja. I stället måste all kraft satsas på att förändra skolan till det bättre. De reformer som utbildningsminister Jan Björklund nu skapar, ger förutsättningar för en bättre skola. Men då måste demokratin råda, så att också lärare kommer till tals. Det är dags att släppa tankar på förmyndarskap över lärarna. När andra yrkesgrupper går mot större frihet i ett samhälle som betonar ansvar, är det fel att ”låsa in lärare” och sätta upp pekpinnar. Då ska inte vi politiker stå bakom ett jättekliv tillbaka genom att byråkratisera mera.
För elevens bästa
Lärare fyller mycket väl sina arbetstider under året. De 45 (35 plus tio timmar) som styr under ett läsår, räcker ofta inte för en lärare för välförberedda lektioner och snabb återkoppling av resultat till elever. Att ytterligare styra upp lärares arbetstider känns som en följdverkan av de stora kommunala besparingsbeting skolan utsatts för. Det har blivit en ekonomisk realitet i stället för en ideologi för utveckling. Tyvärr har också lärarna fått ännu mera att göra när antalet kollegor minskat. Huvudrollen att utveckla elevernas kunskaper har ökats med rollen att uppfostra, ta hand om elever med behov av särskilt stöd, ge tröst och uppmuntran på olika sätt. Dessutom har skyldigheten till allehanda tidskrävande dokumentationer ökat. Lärare är ofta mångkonstnärer att hitta olika lösningar för elevens utveckling.
Jag uppmanar SKL och våra skolchefer att besinna sig. Vill vi ha en bättre skola med höga förväntningar på kunskaper, måste vi lyssna på lärarfacken. Det innebär respekt för det arbete och de arbetstider våra lärare idag har. Det innebär också att ge lärarna tillbaka den auktoritet och den löneutveckling som tidigare varit.
